Okategoriserade – Hosted by nature

Lugnet i stormen

Hosted by nature — Sun, 29 Dec 2019 08:48:25 +0000

Nu är glada julen slut, det har varit full fart med svärföräldrarna och Filips bror på besök, julen firades hos mina föräldrar och det blev en fin dag med mycket mat, godsaker och glada barn. På juldagen skulle min systers lägenhet fixas inför fotografering så jag åkte dit och hjälpte till. Sedan blev det biobesök i förrgår men nu har vi hunnit landa lite och jag höll mig hemma hela dagen i går. Pustade ut lite, myste med de små och tittade ut på snöstormen genom fönstret. I dag preppas det inför nyår. Hoppas er jul varit fin!

Att följa sin magkänsla

Hosted by nature — Sun, 09 Jun 2019 19:56:21 +0000

Ni vet det här med ens inre låga, det den flammar för är ofta rätt väg att gå. Jag har nog alltid varit passionsstyrd och gjort det jag velat, det som känns rätt för oss just för stunden. När jag var 21 år blev jag gravid med Alma. Filip hade uttryckt att han ville bli en ung pappa redan när vi träffades och jag hade samma dröm om barn. Därför tog det inte lång tid innan det blev verklighet. Vi båda pluggade och kände att det här var helt rätt för oss, medan samhället kanske inte riktigt kunde hålla med. Jag minns hur mina klasskamrater tyckte att jag inte hade hunnit leva än, hur de förskräckt försökte övertala mig om att jag inte var redo att viga mitt barn åt en annan människa. Samtidigt hade jag en klasskamrat som inte ville ha barn, någonsin. Då var hon 30 år och jag minns hur samma klasskamrater uttryckte sin förskräckelse över hur hon kunde välja bort någonting så fantastiskt som barn. Minns hur våra blickar möttes och hur vi förstod varandra fullt ut. Det handlar inte om vad samhällets normer vill att vi ska välja. Vi var båda fria att välja vår väg genom livet och kunde därför respektera den andra lika fullt.

Jag och Filip har alltid drömt tillsammans, haft stora ambitioner för oss och vårt liv. Många gånger är det bara drömmar, som förblir just det men det finns en tjusning i det också. Drömmar är fria och obegränsade, i drömmen kan vi ta ut svängarna och tänka större än vad som ligger oss närmast till hands. Vissa gånger riktas ambitionen åt annat håll, men någonting vi alltid velat göra är att bygga upp någonting som vi båda brinner för gemensamt och på så sätt skapa mer tid för varandra. Huset har varit ett gemensamt projekt i flera år nu men ju längre vi hållit på inomhus desto större har längtan blivit att spendera mer tid ute i trädgården.

För oss är trädgården lika mycket hemma som vardagsrum och kök. I trädgården finner vi ro, familjetiden är självklar och vi försöker skapa en så trivsam och lättskött trädgård som möjligt. Vi vill att trädgården ska spegla oss som lever där.

Just nu håller jag på att utbilda mig till certifierad Permakulturdesigner. Efter det ska vi bygga vidare på en dröm vi haft i flera år, det är lite hemligt än så länge men till hösten drar vi igång! Jag ser så mycket framemot det men för nu ikväll ska jag åtminstone gå ut och titta till alla frösådder som står i växthuset och trängs. Förresten, innan jag går ut vill jag bara dela med mig av min allra käraste hemlighet! Vi väntar barn nummer fyra, jag grät stora krokodiltårar av lycka när jag såg plusset. En onge till som jag ska få bära, pussa godnatt och hålla nära genom livet. Det mest värdefulla som finns, för mig. Medan andra kanske kan tycka det är en unge för mycket, eller kommer med kommentarer som om vi råkat trilla dit igen. Allas upplevelser är olika, allas drömmar skiljer sig åt och för oss är en stor bullrig familj precis vad vi önskar och vill lägga tiden på, livet ut.

Ha en fin dag kära ni och kom ihåg att följa din inre glöd!

Stökig decembervardag

Hosted by nature — Wed, 05 Dec 2018 08:55:52 +0000

Jag tänkte dela med mig av några fler vyer från vårt hem. Helt ofixat och precis så där som hem ska vara mitt i vardagen, tycker jag. Vi stressar sällan över stök, bjuder in folk trots att vi just dragit igång ett projekt. Sätter oss med barnen mitt bland byggkaos för att spela brädspel eller lägga pussel. Sånt som är viktigt och viktigt att vi pratar om. Speciellt på sociala medier där ytan många gånger är polerad. Jag försöker att fota det hörn jag gillar bäst för stunden och jag hoppas ni förstår att utanför den ram som ni får se på exempelvis instagram, gömmer sig ett hem med tre barn. Där kreativitet får flöda och vi inte är direkt pryda. Stök hör vardagen till i en småbarnsfamilj. Åtminstone om man vill behålla vettet och familjefriden! Hoppas ni får en fin kväll och tack för att ni fortsätter titta in här!

Adventsfint med fågelfrö

Hosted by nature — Mon, 03 Dec 2018 14:50:19 +0000

Den här veckan blev inte riktigt som jag hade tänkt mig. Vi skulle avsluta ett jobb som vi gjort men jag fick akut ont i magen i tisdags kväll och fick åka in till sjukhuset. Jag hade smärtor som om jag skulle föda och tänkte de värsta av tankar. Det visade sig vara blindtarmen (tack och lov) men ont gjorde det! Jag blev opererad och kvar på sjukhuset över natten. Ni ska veta att det var skönt att få lämna salen och återvända till det normala. Vardag är bra fint ändå, trots rusk och evinnerligt mörker ska ni veta! På vägen hem gick jag förbi på jobbet och kollade till min kära kollega. Dagen efter gjorde vi det mesta som var kvar och hann klart med jobbet i tid före lunch på fredag.

I helgen har jag bara bakat pepparkakor och slagit in några adventsgåvor till mina små. I lördags satt vi i tjejernas rum och spelade sällskapsspel hela dagen, vi påbörjade ett 1000-bitars-pussel, pratade länge om allting vi kunde komma på, kanske eftersom vi på något sätt blivit medvetna om det värdefulla i att höra varandra, så viktig stund. I går firade vi in juletiden med mina föräldrar och hälften av alla grannbarn i byn. Nu känner jag mig omåttligt tacksam att jag fick komma hem till det och utan någonting värre än ett ärr eller tre.

Regnbågar och stjärnäpplen

Hosted by nature — Wed, 24 Oct 2018 06:54:51 +0000

Igår skickade jag iväg några logotyper till kunder men hann också reflektera kring livet, kanske är det fullmånen som spökar eller så är det att jag passerat 30.

Pratar ni (som är föräldrar) med barnen om hur ni tycker att vi ska vara mot varandra? Jag har insett att jag har en väldigt kristen grundinställning, trots att jag idag sällan eller aldrig går till kyrkan eller för den delen kallar mig troende går jag hand i hand med deras grundinställning kring hur vi ska behandla och bemöta varandra.

Själva sammanhanget, kyrkan, där olika generationer kan mötas på neutral mark, en plats där värderingar värdesätts, men där man också bara får vara. Tända ett ljus, tala tyst och finna ro. Att äta, fika och sjunga tillsammans i en stor grupp, där barnen har lika stor plats som de vuxna i rummet. Jag upplever att det mer och mer har försvunnit ur vårt samhälle och ersatts, mot vad? Egentid? Skärmtid?

Vad hände med flocken? Det är synd att det inte finns mer utrymme för tid tillsammans i grupp. Utanför skola, lag och arbetet. Tron på någonting större och någonting betydligt viktigare än jaget, kan nog också vara sunt emellanåt. Framförallt behöver vi, i min mening, få utrymme att dela våra innersta tankar men det måste också finnas plats (undan telefoner) för dem att tas emot. Att känna sig hörd. Verkliga möten. Värme och beröring, ja det är också någonting alldeles vitalt för vår överlevnad. Kramar och samtal om stort som smått. Nära relationer, traditioner och kontinuitet. Min stora bullriga släkt är varm men också utmanande, vi ifrågasätter och diskuterar precis allting. För mig är det fullkomligt livsviktigt att ha det trygga rummet. Hur ser era sammanhang ut? Har ni ett kollektiv eller någon annan konstellation där även barnen får ta plats?

Jag har länge tänkt att vi skulle ha ett matlag där förhoppningen är att vi kan ge barnen en sådan plats, som återkommer varje vecka likt ett tryggt mantra. Hoppas ni får en fin dag pyntad av regnbågar och strösslad med långa diskussioner om äppelstjärnor eller annat viktigt.

Gurkgardin och långhelg

Hosted by nature — Thu, 10 May 2018 09:33:19 +0000

Hej alla fina,
tack för att ni fortsätter titta in här, även om det varit glest mellan inläggen på sistone. Nu är det långhelg så jag tänkte passa på att göra några inlägg i stöten. I dag har vi suttit och planerat trädgården. Jag har läst på en del om hur trädgårdar anlades förr i Västerbotten. Vilka växter som var vanliga och hur de delades upp. Vi drömmer om en riktig mormorsträdgård med otämjda rosenbuskar, doftschersmin och nyponbuskar som trängs intill äppellunden.

I Västerbotten användes hela gårdstomten till odling på 1800-talet. Allmogeträdgården användes väldigt länge som nyttoodling här i norr och gräset slogs eller betades av djur på gården. Det fanns ofta en liten inhägnad kålgård där rotfrukter och grönsaker odlats i århundraden men inte så mycket mer. Efter hand delades odlingarna upp i tydliga områden med, örtagård, fruktträdgård, bersåer, köksträdgård med olika typer av odlingssängar. En Västerbottnisk lantträdgård på 1920-talet hade ofta en prydnadsdel och köksodlingsdel, där odlingsdelen var större eftersom den var så viktig för självhushållningen. Intill huset odlades medicinal-, krydd- och biväxter, där bikupor ofta placerades intill. Växterna var inhemska, gångarna av grus och prydnadsbuskar av syrén, spirea och ros var vanligt. Visst låter det väl helt fantastiskt.

Jag tycker den här typen av läsning är så peppande och eftersom vi spenderar mycket tid i trädgården känns det extra viktigt att göra en plan. Jag får så mycket inspiration kring VAD vi kan göra från poddar, som odlarna och två odlare emellan men även på instagram. Där söker jag mest efter HUR vi kan få den rätta känslan och uttrycket. Några favoriter där är @sofiasundmark, @skillnadens, @spenatistan @odelsvihusbygget, @johannaikulla, @hagafrida, @anneliewenngren och @självhushållningsprojektet. Grannarna här i byn inspirerar också mycket men nu när jag dessutom hittat den här typen av konkreta tips på planering med ritningar från 20-talet av självaste Hushållningssällskapets trädgårdsnämnd blir jag alldeles lyrisk.

Ville bara dela med mig lite och säga hej. Nu ska den årliga gurkgardinen hängas upp i kökets söderfönster. Sedan ska växthuset prydas med några meter gardin innan tomatplantorna får flytta ut.

Hoppas ni får en fin helg!

Vi har både fingrar och glasspinnar i jorden

Hosted by nature — Sun, 18 Feb 2018 07:51:58 +0000

Den här helgen har vi fått så mycket värdefull tid tillsammans. Odlingarna är på gång och äntligen kommer lagret av glasspinnar som vi samlade på oss förra sommaren till användning. Jag har fortfarande en hang-up på blommor, gärna ätbara, eftersom jag kände mig så otroligt rik förra året då vi kunde plocka in allt från ringblommor till linblommor och ställa på köksbordet. För er som inte har trädgård går dessa blommor dessutom ypperligt att odla i krukor. Nästa inlägg kommer handla om färgval här hemma, ställ gärna frågor innan om ni vill veta någonting specifikt. Snart snart ska ni också får se mer av vad vi gjort med lekrummet. Det håller nämligen på att uppgraderas till vardagsrum. Här snackar vi återbruk deluxe och vi har nästan inte behövt köpa någonting nytt förutom spackel. Med återvunna reglar, spik, diverse skivor – sådant som redan fanns i huset – och färgrester har vi lappat och lagat ihop ett riktigt trivsamt rum med ljuv färgskala om ni frågar mig. Skön söndag till er och tack för att ni tittar in!

Skurgolv, så gjorde vi!

Hosted by nature — Tue, 06 Feb 2018 13:53:42 +0000

Vi klev upp i ottan och bakade semlor i går och han som fyller ett år om fyra dagar fick slicka visp för första gången. Det blir kladdigt med tre små och jag tycker trots det att det funkar himla fint med skurgolv. Eller så är det för att jag älskar känslan av naket trä under fötterna och när solkatterna dansar över det matta golvet som jag kan kompromissa med att det blir lite fläckar ibland. Sedan är ju tillfredsställelsen av nyskurat golv total, fläckarna är väck och den härligt mjuka doften sen är svårslagen!

Hönsen fortsätter värpa i massor och det känns så fint att vara självproducerande på ägg och det märks på färgerna att våren smyger sig närmare. Sedan har jag dammat av mina pelargoner och tagit sticklingar. Jag brukar inte vara så snäll med pellisarna, eller åtminstone inte enligt skolboken. Det är nämligen våra främsta krukväxter och jag tål inte att ha kala tomma fönster hela vintern så därför får de snällt stå kvar på fönsterbläcken utan vintervilan, snålt med vatten får de också men jag plockar bort döda blad och lägger ned i krukan. Nu börjar jag ge dem lite näring igen och beskär dem rätt hårt för att ge plats åt nya skott.

Men tillbaka till skurgolven! Jag fick nämligen en fråga av Jessica om jag kunde berätta mer om våra golv. När vi flyttade in i huset för två år sedan var köksgolvet lackat och väldigt gult till färgen. Med två små barn och en kandidatuppsats för min del insåg vi att hyvling inte skulle hinnas med. Därför valde vi att slipa golvet med en betongslip, som hade tre rondeller. Tips! När ni tror att ni slipat klart, slipa ett varv till med fint papper så inte träfibrerna reser sig om ni vill göra det till skurgolv.

Vi skurar alltid med kallvatten och linoljesåpa. Den första månaden skurade vi nog golvet fyra gånger, hade rejält med såpa och knäskrubbade för att snabbt få det härdigt mot fläckar. Sedan har vi legat på latsidan och skurat en gång var fjärde månad. Eller när det blivit alldeles för skitigt. Att skura trägolv är inte gjort i en handvändning direkt. Först måste rummet tömmas, sedan dammsugas också tar behandlingen en stund. Först blöter vi ner hela golvet med en mopp och sedan skrubbas det med svinborst och såpvatten för att till sist svabba av såpan med vatten igen. Men jag älskar det! Så här två år senare har golvet fått en jättefin ton.

Hemma bäst

Hosted by nature — Fri, 19 Jan 2018 18:22:53 +0000

Jag har haft fina dagar på Formex med favoritmänniskor. Köpte en kamera av Lina Östling som kom på posten precis innan jag åkte, hon hade skickat med ett så fint kort som nu pryder plankväggen i köket. Tyvärr glömde jag minneskortet i datorn så kunde inte fota mer än med mobilen när jag var på Formex. Däremot fick jag träffa Lina och även Mari Strenghielm som gör de finaste av inredningsreportage ihop och har de mest magiska hem båda två. Det var ett så fint möte och till våren kommer de upp hit till Umeå för att föreviga både mitt och Soraya Forsbergs hem. Pepp!

Idag valde jag att ta en ledig dag eftersom pappa har opererats, det gick bra. Tack och lov! Det viktigaste är alltid att familjen mår bra, resten kan kvitta. Idag har vi ritat, ätit pasta och köpt sorteringskärl. Varken mer eller mindre. Ta hand om varandra!

Lilla julafton

Hosted by nature — Sat, 16 Dec 2017 10:52:49 +0000

I år firar vi jul i Stockholm så idag ska vi ha lilla julafton tillsammans med mina föräldrar, syster och hennes sambo. Vi tog på oss att fixa köttbullar, potatisgratäng, pepparkakor, ägg, sill och brända mandlar. Så nu har julstämningen redan dragit igång ordentligt! Ska bara gå ut med fågelmaten och ta en snabb dusch innan vi åker vi till stugan, äter gott och kör julklappsleken.

Ha en fin lördag!