odling – Hosted by nature

Växthustankar

Hosted by nature — Fri, 24 Apr 2020 10:53:49 +0000

Skakig hand så här efter morgonkaffet men ville bara visa min moodboard för växthuset, vad tror ni? Sten och puts, mässing, terrakotta och zink i en härlig blandning. Ser så mycket framemot att få det klart. Min oas, där jag ska skissa på andras trädgårdsdrömmar och skola om små plantbebisar. Drömmar och skapande är ovärdeligt i den tid som vi befinner oss i nu. Hoppas ni har en fin dag!

Påskgult piggar upp

Hosted by nature — Sat, 11 Apr 2020 14:06:38 +0000

Vi gick all in på påskpynt i år, extra mycket allt (för att vara i min smak) men som vi behövde en färgklick och solen har lyst med sin närvaro. Så tacksam för familj och vänner som kommit och umgåtts ute på gården. Min syster med familj och mamma och pappa kom hit i dag och mamma var påskhare även i år. Fina traditioner som känns extra viktiga att hålla fast vid. Barnens pirr är oslagbart. Jag blev dessutom firad i förskott och fick TVÅ(!) bokashihinkar att mata, så fantastiskt passande present och kan inte låta bli att längta efter lite matsvinn. Dessutom fick jag Stefan Sundströms nya bok om Bokashi, biokol och bakterier. Underbar läsning, som alltid! Sista bilden visar post påsk i vårt kök, det syns att vi är en stor familj. Nu ska vi röja bort kaoset och gå ut och så lite mer i våra pluggbrätten. Hoppas ni har haft en fin påsk tillsammans med nära och kära i friska luften (på armlängds avstånd förstås).

KRAM!

Vårbestyr

Hosted by nature — Mon, 06 Apr 2020 09:55:28 +0000

Dagarna rullar på, vi är utomhus mycket och drömmer om sommaren, skolar om tomater, väcker pelargoner och jag försöker hitta ett lugn. Det känns fint. Vi vilar i det men kan inte låta bli att undra om det ska börja storma snart. Plockade fram några sommarbilder från arkivet och blev alldeles lycklig, nu lyssnar vi på musik, bygger med klossar och städar ännu ett skåp. Vårens bestyr i en liten ask.

Stress är en världslig sak

Hosted by nature — Mon, 27 May 2019 07:15:14 +0000

Förra veckan hade vi finbesök av Lina och Mari som kom hit för att fota reportage. Jag har fått så många förfrågningar om det att jag tappat räkningen men har hela tiden tänkt att om någon ska få ta sig an vårt något (läs: extremt) ofärdiga hem med projekt som pågår i vart och vartannat hörn så är det definitivt dem!

Jag blir alltid så lamslagen när det är något stort på gång. Blir absolut inte stressad eller hysteriskt städ-manisk. Snarare paralyserad och världsfrånvänd. Yta är för mig så oviktigt på många plan, ändå är jag estetiskt lagd och älskar allt det vackra, svårt att få ekvationen att gå ihop men den gör det ändå på något vänster. Så istället för att städa gick jag ut och påtade i trädgården, pysslade om växter, plockade nässlor, målade ett gäng trädgårdsmöbler och beställde hem 16 ton grus, det kändes rimligt! Kanske är det helt orimligt för en annan. Här reser två fantastiskt kreativa personer genom halva Sverige för att föreviga vårt hem och jag blir lamslagen. Så dumt å ena sidan, men samtidigt behöver jag inte återhämta mig efteråt. Nära noll stresspåslag, fick be om ursäkt för diverse grushögar och annat men vad gör väl det. Vi hade några fantastiskt fina dagar ihop och hann till och med gå ut och käka middag ihop, dela erfarenheter och prata om livet i både stort och smått! Sedan visste jag hela tiden att de trots allt skulle lyckas finna det vackra mellan dammtussamlingar och tvätthögar. Sista dagen bjöd jag på focaccia till lunch och vi hann snicksnacka lite mer mellan jobb och kaffetårar. Så värdefullt!

Ha en fin vecka kära ni! Snart sommar!

Förstamajregn

Hosted by nature — Wed, 01 May 2019 10:12:11 +0000

Som jag älskar majregn, dofterna ger så mycket livslust och trädgården behöver det lika mycket som jag. De enda som inte uppskattar regnet är nog hönsen som hellre håller sig inne i hönsgården under tak. I dag åt vi frukost i tre timmar, satt vid köksbordet och drömde oss bort, planerade trädgård och drack åtskilliga koppar kaffe. Sedan gick jag ut till hönorna och hämtade ägg till lunchpannkakorna och passade på att fota lite på vår gård. Det är så sällan jag visar hur vi har det ute, trots att vi spenderar mycket tid där. I dag ska jag bara skola om gräslök på sin höjd, om jag orkar.

Tomatodling och påsklov

Hosted by nature — Wed, 17 Apr 2019 05:49:17 +0000

Jag och lillebror vaknade tidigt i morse, före tuppen faktiskt. Vi gick ut till hönshuset och hämtade in ägg sedan kokade vi gröt och ägg till frukost. Solen sken in på oss redan klockan fem, antagligen var det därför vi vaknade.

Tomaterna verkar må fint i år. De känns robusta och har inte vuxit sig så höga än trots sådd i februari. Vi skolar om plantor allt eftersom vi finner tid till det men oftast blir det bara några få åt gången. Därför är det så skönt med mornar där vi vinner massvis med timmar. Vi har både tid för mys och lek på köksgolvet och lite pyssel med växter. Jag lyssnar alltid på p4 Västerbotten på morgonen, som min pappa alltid gjort. Det är något visst med att kliva upp tidigt och slå på radion medan kaffedoften börjar sprida sig i köket, jag njuter så ofantligt av den stunden. Tänk vad lite som behövs för inre frid ändå. Åtminstone för en liten stund och oftast räcker det för att resten av dagen ska kännas harmonisk.

Tack fina ni för kommentarerna på mitt förra inlägg, de gav mig mening att kicka igång bloggen igen!

Livets väv

Hosted by nature — Thu, 11 Apr 2019 13:26:20 +0000

Dessa bilder tog Matilda när hon hälsade på hos mig för första gången för två år sedan. Hennes sätt att fånga tid och rum är så otroligt härligt, dessutom gör hon det på ett väldigt ärligt sätt!

Jag och Soraya jobbar på med BYN collective som vanligt och det känns så härligt att få vara en del av ett så kreativt team som vi två faktiskt är. Det sitter liksom aldrig fast och dessutom har vi alltid roligt på jobbet även om vi oftast jobbar väldigt hårt!

Vi har ju hunnit måla om våra marmoleumplattor i hallen. Det blev en rostig och beige färg på rutorna och jag blir lika glad varje gång jag passerar den gången nu. Barnen hoppar hage och hemmet blev en aning gladare! För några veckor sedan åt vi frukost hemma hos Nina med frukostfrämjandet. I hennes kök infinner sig ett sånt magiskt lugn och hon är en så varm och fin person där man alltid känner sig välkommen. Frukosten hon bjöd på sen och kolla äggen! Åh! Sedan åkte vi till hennes granne, en plantodling med löpmeter av tulpanlökar och annat härligt grönt!

Vi har odlat en hel del, det är större nu och har skolats om för första gången men oh så lite tid jag har att skötta mina kära plantor. Det har mest blivit jobb på kvällarna den sista tiden.

Nu när våra grödor börjat sina i jordkällare och skafferi valde vi att testa en vegetarisk ”matkasse”, Årstiderna. Deras säljargument var att allting var så närproducerat och grönt som möjligt. Det mesta var danskt så vi valde bort detta väldigt snabbt. Däremot fick vi med oss några goda recept. Trist!

Vi har hunnit ha sportlov med massa brädspel och långa frukostar men efter det har det varit ett evighets-vabbande! Här sitter han som hunnit fylla två stora år, min minsting är inte så liten på jorden längre. Åtminstone inte när det kommer till orden.

Nu ser vi framemot grönska och sprättande hönor i komposten. Här har vi fortfarande snö men om någon vecka så kommer hoppet om sommaren tillbaka. Som vi längtar!

Tack för att ni fortsätter titta in här. Det har känts så omotiverat att blogga så ni får jättegärna skriva vad ni vill se/veta mer om. Stor kram!

Odla med barn

Hosted by nature — Tue, 25 Sep 2018 06:16:49 +0000

Mina tankar kring att odla med barn är så här efter tre säsonger helt på det klara med att det aldrig blir som jag tänkt från början när vi går ut i trädgården. Ofta vill jag lära barnen olika saker, som namn på insekter och växter, vad de kan vara bra för och hur vi kan ta hand om dem på bästa sätt. De är sällan intresserade av att lyssna med det örat där och då, istället slutar det ofta med att de lär mig, hur jag inte ska göra i trädgårdslandet nästa gång som barnen är med. Men viktigast av allt är ändå att de känner sig delaktiga, trädgården är lika mycket barnens plats (om inte mer) där de nyfiket får möjlighet att utforska och inte akta sig för den.

Att gå ut i trädgården är terapi för mig. Jag känner, konstigt nog, inga krav eller stress där bland buskar och bin. Inte ens när barnen trampar i rabatter, vänder upp och ned på en fröpåse eller vattnar lite väl våldsamt med vattenkannan flängandes över späda skott. Jag tror det har med kravlösheten att göra, jag vet att det kommer växa ändå. Kanske inte allt men det mesta och vissa delar av skörden blir så maffig att en storknar. Medan andra kanske fått för lite näring eller blivit hårt åtgångna av någon insekt. Med det kravlösa kommer också estetiken, eller avsaknaden av den det vill säga.

Eftersom jag tycker odling är terapi och utan krav så är vår trädgård ovårdad och vildvuxen med minst lika mycket ogräs som ätbart för det mesta, de får liksom kriga om plats i bäddarna, lite som herren på täppan. Men om ogräset tar över alldeles för mycket så sätter jag mig i jorden, det är härligt att rensa ogräs också tänker jag, men inser snabbt att en 1,5-åring då lär sig att en visst kan dra upp allt ur landet, för så gör ju mamma. När vi väl kommer till skörden då är barnen de bästa hjälpredorna jag kunnat önska, för dra upp morötter ur jorden, plocka in tomater och äta av trädgårdens skafferi det kan de verkligen mina små älsklingar! Hur ser ni på det här med odling? Om ni har barn vore det extra intressant att höra era tankar kring mentaliteten i trädgården.

Tid för återhämtning

Hosted by nature — Thu, 20 Sep 2018 08:47:52 +0000

Den här koppen har jag ärvt av min mormor, den har funnits med så länge jag kan minnas och jag har doppat tonvis med sockerbitar i kaffe, sittandes i hennes knä. Fina mormor, som jag kan sakna dina uttryck och varma kramar, hur du alltid gjorde saker på ditt eget lilla vis och var varse om att allting hade sin tid. Saknaden av den allt för salta frukostgröten med nykokt sylt, doften av kaffe och cigarettrök i hemmets hjärta, stormiga middagar med högljudda diskussioner. Där vi barn fick lära oss att ta ton för att höras. Varma, värdefulla minnen och erfarenheter som jag bär med mig nära hjärtat.

På hösten slappnar jag av och skulle kunna spegla mig i trädgårdens lugna energi, där växterna hämta andan och släpper sina fröer eller samlar kraft. I går kväll var en sån där sval och fuktig höstkväll. Ni vet när man kommer på sig själv med att ta djupa andetag utan att behöva påminna sig om det. Jag gick min vanliga runda i trädgården, plockade undan, rensade och gjorde några lösa planer i mitt huvud inför nästa års odlingsbäddar. Vi ska göra i ordning dem under nästa vecka så vi hinner få ned vitlök och andra grödor som kan få ett försprång genom att ligga i jorden under vintern. Jag hittade även broccoli och en fantastisk solros som tittat fram under dagen.

Sedan gick jag vidare, klappade på hönorna och fick med mig ett gäng ägg in. Som jag älskar gårdslivet, med allt vad det innebär. Kvällarna för mig är en viktig stund för återhämtning, det behövs en sorts nedjogg för att jag ska komma ned i varv och hinna ladda upp inför nästa dag. Därför är kvällsrutiner någonting vitalt i min värld. Som en kopp te varje kväll, det botar vilket nervvrak som helst efter en hektisk dag. Jag hoppas att mina barn lär sig uppskatta den stunden. Ta sig tid att låta tankarna vila och inte störas av annat, så när som av nästa mun te och några ordbyten mellan familjen.

Vi har både fingrar och glasspinnar i jorden

Hosted by nature — Sun, 18 Feb 2018 07:51:58 +0000

Den här helgen har vi fått så mycket värdefull tid tillsammans. Odlingarna är på gång och äntligen kommer lagret av glasspinnar som vi samlade på oss förra sommaren till användning. Jag har fortfarande en hang-up på blommor, gärna ätbara, eftersom jag kände mig så otroligt rik förra året då vi kunde plocka in allt från ringblommor till linblommor och ställa på köksbordet. För er som inte har trädgård går dessa blommor dessutom ypperligt att odla i krukor. Nästa inlägg kommer handla om färgval här hemma, ställ gärna frågor innan om ni vill veta någonting specifikt. Snart snart ska ni också får se mer av vad vi gjort med lekrummet. Det håller nämligen på att uppgraderas till vardagsrum. Här snackar vi återbruk deluxe och vi har nästan inte behövt köpa någonting nytt förutom spackel. Med återvunna reglar, spik, diverse skivor – sådant som redan fanns i huset – och färgrester har vi lappat och lagat ihop ett riktigt trivsamt rum med ljuv färgskala om ni frågar mig. Skön söndag till er och tack för att ni tittar in!