Jag träffade Lena Skogholm strax efter hennes bok Bemötandekoden hade sålt slut för andra gången och efter jag lyssnat på henne i ett otroligt inspirerande inslag i Hjärnpodden. Vi hade ett bubblande samtal om samarbete och interaktion mellan människor, vilket generade både idéer och nya insikter.

Fortsättningen av vårt samtal blev en intervju med Lena. Enjoy!

 

Hej Lena! Berätta kort om dig själv!

Jag är beteendevetare, författare och föreläsare. Som beteendevetare har jag specialiserat mig på hur vi kan ha nytta av hjärnforskning i vardagen på ett konkret sätt. Det är det mänskliga samspelet som står i fokus oavsett inriktning på ämnet, som kan handla om bemötande, kommunikation, ledarskap, medarbetarskap eller den sociala arbetsmiljön. Jag kallar mig för Teacher of Humanfulness. Jag tycker att vi ibland glömmer av den mänskliga aspekten på olika sätt och missar även att vi har våra begränsningar. Vi kör rakt in i, eller alltför nära, den berömda väggen.

 

Hur föddes idén till boken Bemötandekoden och varför har den blivit så viktig för många? 

De senaste 10 åren har jag utbildat och föreläst om det som står i Bemötandekoden. Där möts de två ämnen som jag passionerat fördjupat mig i hela mitt liv, hjärnforskning och hur vi kommunicerar med varandra. Redan för 10 år sedan fick jag förfrågningar om att skriva en bok vilket sådde ett frö som legat och grott länge. Jag har även under årens lopp sett vad dessa kunskaperna kan betyda för en människa, både i arbetet och i privatlivet. Boken blir en möjlighet att dela med mig av kunskaperna till fler.

Att boken blivit viktig för många, tror jag beror på att man får förklaring till VARFÖR det blir som det blir många gånger, genom den vetenskapliga grunden. Sedan får man även mängder med konkreta tips och verktyg på HUR man själv kan göra för att skapa smidigare relationer både på jobbet och hemma. Många säger att boken är lättläst, det underlättar ju alltid tänker jag.

 

Hur kan man underlätta samarbete i en grupp? Finns det några hinder som man bör undvika?

Det största hindret skulle jag säga är stress. Stress gör att funktioner i hjärnan som bland annat styr vår medkänsla och förmåga att lyssna in andra försämras. Vi får istället mer fullt upp med oss själva. Att ha ett hållbart arbetsliv och kunna jobba på ett lugnt och metodiskt sätt underlättar därför samarbetet, vilket är helt nödvändigt  på sikt.

Att dessutom uppmärksamma varandra aktivt i vardagen,  att ha ett lyssnande och lyftande förhållningssätt till sina kolleger är som ett smörjmedel för ett gott samarbete.

Att lyssna efter den goda intentionen som ligger bakom det vi säger och gör är en annan viktig aspekt som vi lätt missar i en alltför stressad vardag. Det finns i princip alltid en god intention bakom det vi gör även om vårt beteende och det vi visar utåt inte alltid skyltar med det. Leta efter den goda intentionen och tolka det som sägs och görs med välvilja, inte med illvilja.

 

Hur kan man skapa kontakt med nya människor i en grupp?

Välkomna, lyssna in och ge dem en plats i flocken, gruppen. Är man ny i en grupp är man ofta extra lyhörd för hur stämning är. Skapa en välkomnande stämning runt personen.

 

Hur kan man få igång ett samtal i en grupp av personer som träffas för första gången?

Prata om ämnen som är intressanta för gruppen och hitta gemensamma kontaktpunkter. Det är viktigt att alla i gruppen blir synliggjorda och får lika mycket plats. Bekräfta varandra! Det stärker gruppens trygghet och tillit.

 

Vad är dina bästa tips på hur vi kan bli bättre att förstå andra människor?

1. Vi är otroligt smittsamma! Varje sak vi gör eller säger skapar en impuls i den andres hjärna att göra likadant. Vi har specifika celler i hjärnan som skapar en spegelbild av vårt eget beteende, i den andres hjärna; spegelneuroner. Var den förändring du vill se på jobbet och i mötet med andra, det kommer att ge ringar på vattnet.

2. En annan bra sak att ha med sig är att när vi är stressade fungerar inte vårt logiska tänkande särskilt väl, så det är liksom ingen idé att försöka sig på att prata om det. Kanske den andre bearbetar situationen på ett mer känslomässigt plan. Då behöver vi stället vara där och visa medkänsla.

3. Mitt sista tips blir att ha ett aktivt och medvetet förhållningssätt! Det är så lätt att mycket går av gammal vana och vi kan glömma av hur viktigt det mänskliga samspelet är för oss alla och hur mycket det påverkar situationen. I mötet med varandra skapas livet. Därför kan man säga att det är livsviktigt!

 

Lena Skoglund

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *