Warning: Trying to access array offset on value of type null in /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-content/themes/20160107-simplemag/functions.php on line 117
Warning: Trying to access array offset on value of type null in /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-content/themes/20160107-simplemag/functions.php on line 141
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-content/themes/20160107-simplemag/functions.php:117) in /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-includes/feed-rss2.php on line 8
Nu är glada julen slut, det har varit full fart med svärföräldrarna och Filips bror på besök, julen firades hos mina föräldrar och det blev en fin dag med mycket mat, godsaker och glada barn. På juldagen skulle min systers lägenhet fixas inför fotografering så jag åkte dit och hjälpte till. Sedan blev det biobesök i förrgår men nu har vi hunnit landa lite och jag höll mig hemma hela dagen i går. Pustade ut lite, myste med de små och tittade ut på snöstormen genom fönstret. I dag preppas det inför nyår. Hoppas er jul varit fin!
]]>Här bakas det pepparkakor var och varannan dag, bättre syssla i december finns väl ändå inte. Lite julpyssel till granen och en del paketinslagning blir det förstås också. Eftersom jag låg på BB i slutet av november hann jag inte slå in adventsklapparna. Första advent fick de pepparkaksbak och pysselkväll med hela familjen och det uppskattades verkligen! Den andra fick alla barnen nya strumpor och vi hämtade en adventsgran. Jag tycker adventspaket ska vara lite lagom och gärna en aktivitet som vi kan göra tillsammans! Dessutom fick Noa nya byxor från Silly Silas (ej reklam) och han älskar dem! De är både sköna och lekvänliga, sedan gillar han att spankulera runt, säga förnumstiga saker medan han drar lite käckt i hängslena, gulligt!
Katterna passar förstås på att leta godsaker när julbaket är över.
Här är förra årets gran och Nils Noa 1 år och 8 månader, än så länge pryder adventsgranen den platsen men snart ska den få flytta upp och vi ska åka och hämta årets julgran. Den känslan är magisk och jag får ett sus i maggropen varje gång, precis som när jag var liten. Att sedan få öppna kartongerna med pynt och klä granen tillsammans är en så otroligt fin familjetradition tycker jag.
Annars är det rätt lugna dagar i bubblan med pyssel och bakning, förstås en omställning för barnen som fått ett till syskon men de planerar tydligen redan för nästa. Även om jag och Filip nog känner oss ganska klara. Fint ändå när syskon är så värdefullt och värderas högt av varandra!
Hoppas ni har mysiga decemberdagar tillsammans, kram på er!
]]>Tänk, jag minns första gången jag såg en daggkåpa (de var inte så vanliga här i norr). Jag var 6 år och vi hade åkt på tältsemester genom Sverige, jag och min familj. En fuktig morgon efter en natt av hällregn med droppar genom tältduken vaknade jag och pappa tidigt. Vi gick ut på en promenad runt platsen där vi valt att slå läger och jag kommer i håg hur han pekade på daggkåpans krusiga blad, han förklarade att daggkåpor minsann är naturens egna små vattenglas åt både insekter och djur.
Vi håller på att måla vår fasad men en dag som denna får det ligga lite på paus. Dessutom fortsätter vi skyffla tonvis med grus. Det har legat grus på vår tomt innan men nu var det mer eller mindre igenväxt med gräs och tuvor. Gruskornen var dessutom så nedtryckta i marken på sina håll att det mer såg ut som stora lerkakor. Det syns tydligt var grusgångarna legat förr så vi tänker återställa den tidigare gårdsplanen så som den såg ut när huset agerade lanthandel.
I dag har jag och min man jobbat hemifrån på förmiddagen och trots att vi inte direkt hinner prata är det ändå fint att sitta jämte varandra och jobba med sitt. Fylla på den andres kopp med rykande varmt kaffe och kramas en extra gång.
Nu ska jag återvända till jobbet. I dag redigerar jag film och bilder i rasande tempo. För om jag hinner tänkte jag dessutom fortsätta skriva på min föreläsning. Att hålla föreläsningar är någonting jag velat göra länge men jag har tidigare aldrig riktigt landat i vilket ämne det i så fall skulle vara. Nu är det självklart var min passion ligger och hur jag kan ta mig an det i föreläsningsformat så nu känner jag mig otroligt inspirerad och då är det bäst att passa på tänker jag! Vad skulle ni vilja höra om?
Ha en fin dag kära ni!
]]>Förra veckan hade vi finbesök av Lina och Mari som kom hit för att fota reportage. Jag har fått så många förfrågningar om det att jag tappat räkningen men har hela tiden tänkt att om någon ska få ta sig an vårt något (läs: extremt) ofärdiga hem med projekt som pågår i vart och vartannat hörn så är det definitivt dem!
Jag blir alltid så lamslagen när det är något stort på gång. Blir absolut inte stressad eller hysteriskt städ-manisk. Snarare paralyserad och världsfrånvänd. Yta är för mig så oviktigt på många plan, ändå är jag estetiskt lagd och älskar allt det vackra, svårt att få ekvationen att gå ihop men den gör det ändå på något vänster. Så istället för att städa gick jag ut och påtade i trädgården, pysslade om växter, plockade nässlor, målade ett gäng trädgårdsmöbler och beställde hem 16 ton grus, det kändes rimligt! Kanske är det helt orimligt för en annan. Här reser två fantastiskt kreativa personer genom halva Sverige för att föreviga vårt hem och jag blir lamslagen. Så dumt å ena sidan, men samtidigt behöver jag inte återhämta mig efteråt. Nära noll stresspåslag, fick be om ursäkt för diverse grushögar och annat men vad gör väl det. Vi hade några fantastiskt fina dagar ihop och hann till och med gå ut och käka middag ihop, dela erfarenheter och prata om livet i både stort och smått! Sedan visste jag hela tiden att de trots allt skulle lyckas finna det vackra mellan dammtussamlingar och tvätthögar. Sista dagen bjöd jag på focaccia till lunch och vi hann snicksnacka lite mer mellan jobb och kaffetårar. Så värdefullt!
Ha en fin vecka kära ni! Snart sommar!
]]>I helgen har jag bara bakat pepparkakor och slagit in några adventsgåvor till mina små. I lördags satt vi i tjejernas rum och spelade sällskapsspel hela dagen, vi påbörjade ett 1000-bitars-pussel, pratade länge om allting vi kunde komma på, kanske eftersom vi på något sätt blivit medvetna om det värdefulla i att höra varandra, så viktig stund. I går firade vi in juletiden med mina föräldrar och hälften av alla grannbarn i byn. Nu känner jag mig omåttligt tacksam att jag fick komma hem till det och utan någonting värre än ett ärr eller tre.
]]>Kakburken är full, de flesta har prylar så det räcker och blir över i detta land men mycket vill ha mer och visst är det så. Men vad är det alla vill ha mer av? Jag kan förstå känslan av välbefinnande när man får unna sig någonting, även det estetiska att få till ett rum och köpa den där sista saken som är pricken över i. Men är det ändå inte så att shopping som inte baseras på behov utan strävan efter lycka eller strävan efter någonting annat aldrig ger en något långvarigt välbefinnande? Jag handlar mycket på loppis men det är egentligen samma sak där, lyckan finner vi någon annanstans. Black week är varken problemet eller white monday lösningen så länge konsumtionsmönstret ser ut som det gör idag, tyvärr.
Vi har en sunny thursday och fokuserar på att vara här och nu. Min lilla sjukling har haft 40 graders feber i snart en vecka med krupp och förkylningsastma till råga på allt. Så jag är glad att han orkar leka en stund idag. Nu ska vi stuva i oss makaroner innan lillebror får vila i sängen en stund. Hoppas ni får en fortsatt fin dag!
]]>Förra helgen var svärföräldrarna här, de hade med sig en hel påse med äpplen från deras trädgård. Gammelmormor Inger och farmor Eva hade gjort äppelkaka och äppelmos åt oss och så gjorde vi äppelringar och äppelpaj av resten. Sedan åkte vi med familjen till paradisbadet. Lyckliga ungar och lyckliga föräldrar. Det här med tillsammanstid, kanske det viktigaste i livet.
]]>