hemmahos – Hosted by nature

Påskgult piggar upp

Hosted by nature — Sat, 11 Apr 2020 14:06:38 +0000

Vi gick all in på påskpynt i år, extra mycket allt (för att vara i min smak) men som vi behövde en färgklick och solen har lyst med sin närvaro. Så tacksam för familj och vänner som kommit och umgåtts ute på gården. Min syster med familj och mamma och pappa kom hit i dag och mamma var påskhare även i år. Fina traditioner som känns extra viktiga att hålla fast vid. Barnens pirr är oslagbart. Jag blev dessutom firad i förskott och fick TVÅ(!) bokashihinkar att mata, så fantastiskt passande present och kan inte låta bli att längta efter lite matsvinn. Dessutom fick jag Stefan Sundströms nya bok om Bokashi, biokol och bakterier. Underbar läsning, som alltid! Sista bilden visar post påsk i vårt kök, det syns att vi är en stor familj. Nu ska vi röja bort kaoset och gå ut och så lite mer i våra pluggbrätten. Hoppas ni har haft en fin påsk tillsammans med nära och kära i friska luften (på armlängds avstånd förstås).

KRAM!

Vårbestyr

Hosted by nature — Mon, 06 Apr 2020 09:55:28 +0000

Dagarna rullar på, vi är utomhus mycket och drömmer om sommaren, skolar om tomater, väcker pelargoner och jag försöker hitta ett lugn. Det känns fint. Vi vilar i det men kan inte låta bli att undra om det ska börja storma snart. Plockade fram några sommarbilder från arkivet och blev alldeles lycklig, nu lyssnar vi på musik, bygger med klossar och städar ännu ett skåp. Vårens bestyr i en liten ask.

Karantänskänslor

Hosted by nature — Mon, 23 Mar 2020 13:17:32 +0000

Förra veckan var vi förkylda, antagligen en vanlig hederlig förkylning men med hosta och då blev det en hemmavecka med allt vad det innebär. Fyra barn, alla med olika behov och framförallt krävs då någon sorts struktur för att vardagen ska flyta på. Allt från hjälp att förstå vad som händer i världen till läxhjälp, mat och mellis på fasta tider till inspiration att komma igång med lekar och pyssel. Det är inte alltid lätt och med fyra barn är det oftast någon som är missnöjd för stunden, det är vardag och en viktig insikt. Vi alla gör så gott vi kan, även barnen som förstås blir rastlösa och saknar sina vänner så det nästan gör ont.

Mitt i allt det här, går jag och känner mig otillräcklig åt alla håll. Det får vara okej, för nu. Känner att jag behöver samla kraft och energi, göra sånt som gör mig gott. Inte oroa mig för nära och kära hela tiden, kroppen behöver hitta tillbaka till ett lugn. Då vet jag att kreativitet helar mig bäst, det och ett varmt bad kan göra underverk. Så i helgen tog jag djupa andetag, hinkade kaffe, lyssnade på p4, sådde fröer och bakade mitt första surdegsbröd. Fint att jag levt och lärt känna mitt innersta, så jag hinner ställa om. Dra i handbromsen och bara vara emellanåt. Innan vardagen drar igång med sin fulla kraft. Missförstå mig inte, jag älskar vår vardag och det liv vi skapat här på vår lilla jordeplätt men ibland och just nu är det livsviktigt att hitta tillfällen att ladda batterierna inför vad än som väntar här näst.

Stor kram till dig som tittar in här

Lugnet i stormen

Hosted by nature — Sun, 29 Dec 2019 08:48:25 +0000

Nu är glada julen slut, det har varit full fart med svärföräldrarna och Filips bror på besök, julen firades hos mina föräldrar och det blev en fin dag med mycket mat, godsaker och glada barn. På juldagen skulle min systers lägenhet fixas inför fotografering så jag åkte dit och hjälpte till. Sedan blev det biobesök i förrgår men nu har vi hunnit landa lite och jag höll mig hemma hela dagen i går. Pustade ut lite, myste med de små och tittade ut på snöstormen genom fönstret. I dag preppas det inför nyår. Hoppas er jul varit fin!

Jul i bubblan

Hosted by nature — Wed, 11 Dec 2019 09:35:46 +0000

Här bakas det pepparkakor var och varannan dag, bättre syssla i december finns väl ändå inte. Lite julpyssel till granen och en del paketinslagning blir det förstås också. Eftersom jag låg på BB i slutet av november hann jag inte slå in adventsklapparna. Första advent fick de pepparkaksbak och pysselkväll med hela familjen och det uppskattades verkligen! Den andra fick alla barnen nya strumpor och vi hämtade en adventsgran. Jag tycker adventspaket ska vara lite lagom och gärna en aktivitet som vi kan göra tillsammans! Dessutom fick Noa nya byxor från Silly Silas (ej reklam) och han älskar dem! De är både sköna och lekvänliga, sedan gillar han att spankulera runt, säga förnumstiga saker medan han drar lite käckt i hängslena, gulligt!

Katterna passar förstås på att leta godsaker när julbaket är över.

Här är förra årets gran och Nils Noa 1 år och 8 månader, än så länge pryder adventsgranen den platsen men snart ska den få flytta upp och vi ska åka och hämta årets julgran. Den känslan är magisk och jag får ett sus i maggropen varje gång, precis som när jag var liten. Att sedan få öppna kartongerna med pynt och klä granen tillsammans är en så otroligt fin familjetradition tycker jag.

Annars är det rätt lugna dagar i bubblan med pyssel och bakning, förstås en omställning för barnen som fått ett till syskon men de planerar tydligen redan för nästa. Även om jag och Filip nog känner oss ganska klara. Fint ändå när syskon är så värdefullt och värderas högt av varandra!

Hoppas ni har mysiga decemberdagar tillsammans, kram på er!

Han kom med snön

Hosted by nature — Mon, 02 Dec 2019 13:34:10 +0000

Jag låter bilderna tala för sig själva. Vi är så tacksamma att han äntligen är här, lilla Abbe. Förlossningen var så fin, vill gärna berätta om den och en ovisshet som vi haft med oss hela graviditeten men just nu känner jag bara för att stanna i bubblan ett bra tag till. Inte lägga energi på något annat än att vara här och nu. Vi har haft en fantastisk adventshelg med närmaste familjen på brunch här hos oss i går, det var julmarknad i byn och sedan gymnastikuppvisning för T som avslutning på en otroligt mysig dag.

Tack för alla lyckönskningar och för att ni fortsätter titta in här hoppas ni en fortsatt mjuk vecka!

Sommarlovets melodi

Hosted by nature — Sun, 23 Jun 2019 08:16:15 +0000

Dofterna den här tiden på året, de avlöser varandra och får flytta in i omgångar, min man blir galen på alla grenar överallt. Men för mig är det livsnjutning i den enklaste form, så jag kan inte låta bli.

Vi kokade saft på syrenens sista blommor i veckan, barnen plockade och rensade helt själva, sedan hjälpte jag till med saftmajan.

Matilda var också här i veckan och vi fotade för ett projekt som vi ser så mycket framemot! De två yngsta barnen var hemma och hjälpte förstås till att provsmaka rabarberpajen vi bakat. Kardemumma, kanel och rabarber är en fullkomligt underbar kombination, och vilka rabarber sen! De hade Matilda plockat hos sin granne.

Midsommarafton firades i stugan med familj och nära vänner. Det var precis lagom utan stress. I dag ska vi åka iväg på fotbollssammandrag och äntligen plantera ner lite pluggar i våra odlingsbäddar! Ha en fin dag kära ni!

Ljusa nätter

Hosted by nature — Mon, 10 Jun 2019 05:32:56 +0000

Just nu är det magiskt att vara mamma åt den här lilla nyfikna, fina och varma lilla 2,5-åringen. Den här tiden är så underbar! Att få uppleva sommaren genom hans ögon, nu när allting är nytt och spännande, följa hur han hittar det stora i det lilla och roar sig i timmar ute på gården med vattenlek och smågrus. Fascineras av fjärilar och klappar på hönor, jag kan riktigt se hur han njuter. Sedan somnar han gott efter alla nya intryck. Snart kommer väl 3-årstrotsen som ett brev på posten så vi passar på att njuta här och nu.

Viktiga stunder, när lillebror somnat tidigt och vi får äta nybakt bröd, dricka te och spela några omgångar vändtia tillsammans. Vi har börjat med det nu på sistone, att sitta ner alla fyra och äta kvällsfikat ihop. Då hinner vi prata och varva ned en stund innan läggdags. Här om kvällen gjorde A och T eget te på svarta vinbärsblad och rabarber, de blev alldeles uppspelta och plötsligt så rika, jag förstår precis hur de kände sig! Känslan av att kunna skapa någonting användbart ur det vi redan har. Någonting som kanske inte tycks så självklart i dagens samhälle där konsumtion ofta är första tanken när någonting saknas hemma.

Daggkåpor och grusgångar

Hosted by nature — Tue, 28 May 2019 10:39:38 +0000

Tänk, jag minns första gången jag såg en daggkåpa (de var inte så vanliga här i norr). Jag var 6 år och vi hade åkt på tältsemester genom Sverige, jag och min familj. En fuktig morgon efter en natt av hällregn med droppar genom tältduken vaknade jag och pappa tidigt. Vi gick ut på en promenad runt platsen där vi valt att slå läger och jag kommer i håg hur han pekade på daggkåpans krusiga blad, han förklarade att daggkåpor minsann är naturens egna små vattenglas åt både insekter och djur.

Vi håller på att måla vår fasad men en dag som denna får det ligga lite på paus. Dessutom fortsätter vi skyffla tonvis med grus. Det har legat grus på vår tomt innan men nu var det mer eller mindre igenväxt med gräs och tuvor. Gruskornen var dessutom så nedtryckta i marken på sina håll att det mer såg ut som stora lerkakor. Det syns tydligt var grusgångarna legat förr så vi tänker återställa den tidigare gårdsplanen så som den såg ut när huset agerade lanthandel.

I dag har jag och min man jobbat hemifrån på förmiddagen och trots att vi inte direkt hinner prata är det ändå fint att sitta jämte varandra och jobba med sitt. Fylla på den andres kopp med rykande varmt kaffe och kramas en extra gång.

Nu ska jag återvända till jobbet. I dag redigerar jag film och bilder i rasande tempo. För om jag hinner tänkte jag dessutom fortsätta skriva på min föreläsning. Att hålla föreläsningar är någonting jag velat göra länge men jag har tidigare aldrig riktigt landat i vilket ämne det i så fall skulle vara. Nu är det självklart var min passion ligger och hur jag kan ta mig an det i föreläsningsformat så nu känner jag mig otroligt inspirerad och då är det bäst att passa på tänker jag! Vad skulle ni vilja höra om?

Ha en fin dag kära ni!

Stress är en världslig sak

Hosted by nature — Mon, 27 May 2019 07:15:14 +0000

Förra veckan hade vi finbesök av Lina och Mari som kom hit för att fota reportage. Jag har fått så många förfrågningar om det att jag tappat räkningen men har hela tiden tänkt att om någon ska få ta sig an vårt något (läs: extremt) ofärdiga hem med projekt som pågår i vart och vartannat hörn så är det definitivt dem!

Jag blir alltid så lamslagen när det är något stort på gång. Blir absolut inte stressad eller hysteriskt städ-manisk. Snarare paralyserad och världsfrånvänd. Yta är för mig så oviktigt på många plan, ändå är jag estetiskt lagd och älskar allt det vackra, svårt att få ekvationen att gå ihop men den gör det ändå på något vänster. Så istället för att städa gick jag ut och påtade i trädgården, pysslade om växter, plockade nässlor, målade ett gäng trädgårdsmöbler och beställde hem 16 ton grus, det kändes rimligt! Kanske är det helt orimligt för en annan. Här reser två fantastiskt kreativa personer genom halva Sverige för att föreviga vårt hem och jag blir lamslagen. Så dumt å ena sidan, men samtidigt behöver jag inte återhämta mig efteråt. Nära noll stresspåslag, fick be om ursäkt för diverse grushögar och annat men vad gör väl det. Vi hade några fantastiskt fina dagar ihop och hann till och med gå ut och käka middag ihop, dela erfarenheter och prata om livet i både stort och smått! Sedan visste jag hela tiden att de trots allt skulle lyckas finna det vackra mellan dammtussamlingar och tvätthögar. Sista dagen bjöd jag på focaccia till lunch och vi hann snicksnacka lite mer mellan jobb och kaffetårar. Så värdefullt!

Ha en fin vecka kära ni! Snart sommar!