Kan ni också få ett galet sug efter pasta då och då? Ibland kan jag få sådana vansinniga pastacravings att jag bara måste ha det till varje pris. Det är flera år sedan jag slutade äta vanlig vit pasta (pga glutenintolerans) men idag finns det ju mängder av spännande varianter av bönpasta att välja mellan. Dessutom finns det pasta gjord på majs som smakar i princip exakt likadant som vanlig pasta baserad på durumvete. Häromdagen fick jag i alla fall ett sådant där typiskt pastasug och bestämde mig för att improvisera ihop en klassisk pastarätt, fast på veganskt vis.

Men, receptet misslyckades helt. För ja, misslyckanden händer hela tiden. Det är en av baksidorna med att vara matbloggare och receptkreatör. Värst är det kanske dock för den som måste stå ut med att leva med en matbloggare – kall mat och failade recept är liksom vardag för denne stackare. Hehe. Men förhoppningsvis väger fullträffarna upp för de dagar då det går helt åt skogen… 😉

Hur som helst. Tanken med det här receptet var att göra en vegansk variant av klassiska köttbullar, med krispiga solrosfrön som bas. Men, något gick fel. Eftersom mörkret sakta började smyga sig på var jag en aning stressad för att få klart maten och hinna fota innan ljuset svek mig (pga fotar alltid i naturligt ljus). Kanske glömde jag att ha i majsmjölet eller så kokade jag bollarna för länge i tomatsåsen. Bollarna föll helt enkelt isär. Suck!

En aning frustrerad bestämde jag mig för att styla och fota maten ändå. Pastan blev ju i alla fall bra. Och kanske hade jag på känn att det, trots de misslyckade bollarna, skulle smaka gott. När vi började äta tackade jag i alla fall min magkänsla innerligt och hjärtligt för att ha sagt åt mig att fota – för himmel vad gott det var!

Solrosfröna ger pastasåsen en otroligt krämig konsistens och tillför också en underbart god och nötig smak. När bollarna föll sönder fick också vitlöken chans att komma fram och ge smak åt såsen, vilket (såklart) var en riktig hit. Innan servering blandade jag också ner en arsenal av olika örter – basilika, timjan, rosmarin och oregano åkte ner i stekpannan och gav såsen den där äkta italienska känslan som man vill åt med alla pastarätter.

För att ge rätten en ännu mer italiensk känsla tror jag att en matsked pesto eller två också gör sig väldigt bra i den här såsen. Och gärna en näve pinjenötter att strössla på innan servering. Mmm. Sen är det mucho importante att pastan är al dente, annars förlorar man den italienska touchen direkt.

Min receptskiss för solrosfröbollarna finns kvar i mitt receptblock och sannolikt kommer jag ge mig på att göra dem snart igen. Eftersom den failade varianten blev så bra tänkte jag dela med mig av receptet på den istället. Eller ja, en något modifierad variant av det ursprungliga receptet då förstås.

Pasta med krämig pastasås

4 dl rostade solrosfrön
1 gul lök
2 vitlöksklyftor, pressade
800 g krossade tomater
0,5 dl vatten
2 msk tahini
1 msk limesaft
1 tsk koriander
salt och svartpeppar
Torkade örter efter smak – jag hade i massor oregano, timjan, rosmarin och basilika
2 msk pesto

Till servering

Pinjenötter och färsk persilja eller basilika
4 portioner pasta av valfri sort

Lägg solrosfröna i blöt i 1-2 timmar innan du börjar laga. Skala och hacka den gula löken. Fräs den tillsammans med den pressade vitlöken tills den känns mjuk. Tillsätt de krossade tomaterna och låt koka upp. Tillsätt vattnet, tahinin och limesaften. Låt koka i 15-20 minuter. Koka pastan under tiden. Smaka slutligen av pastasåsen med salt, svartpeppar, koriander, örter och pesto och tillsätt solrosfröna. Strö över pinjenötter och färsk, hackad persilja eller basilika innan servering.