TRÅD

Vävningen tar plats

TRÅD — Wed, 28 Oct 2020 19:48:08 +0000

Miriam Parkman är vävare och aktuell med en egen kollektion för Indigofera. I våras släppte hon boken Att väva som är en modern handbok i vävning. Miriam är även känd i vintagekretsar för sin omisskännliga stil och näsa för 40-60-talsestetik. Vi träffade Miriam i hennes ateljé i Årsta och fick över en kopp kaffe och goda bullar höra hennes historia och tankar om hantverket.

Hur kommer det sig att du väver?

Jag har ända sedan jag var liten varit intresserad av kläder och textilt hantverk. Mamma hade en jättestor utklädningslåda som vi lekte mycket i, hon handlade mycket av de plaggen på auktion och second hand och var noga med att poängtera att de var en skandal att det bara låg där och att ingen tog hand om dem. Dessutom så vävde och stickade min farmor mycket. Jag var inte med henne på vävstugan eller så, men hon producerade mycket textil i min närhet och jag umgicks mycket med henne. Så en kan väl säga att jag har det med mig från barnsben. Jag valde programmet hantverk, mode och design med inriktning mode och skrädderi på gymnasiet men sedan gjorde jag helt andra saker i ungefär fem år innan jag började känna att det kanske är något med textil ändå. Jag visste inte vad jag skulle göra härnäst men fick nys om HV (Handarbetets vänners Skola på Djurgården i Stockholm, reds anm.). Där hittade jag helt rätt. Jag gick där 2013-2016. Jag tyckte att det var väldigt roligt och vävningen kopplade an till så mycket som jag redan gillade med 40-60-talsdesign. Jag hade till exempel mycket sparade inspirationsbilder på textil och när jag började väva förstod jag hur de var gjorda och fick jättemycket lust att göra det själv. Och sen passade det mig ganska bra med vävningens frihet. Man kan utnyttja vävningen i olika tekniker och få den att bli ganska grov och ta plats. Det passar också mig att arbeta med något som i mångas ögon på något sätt är lite passé för det är jag redan ändå.

Vad väver du och hur beskriver du ditt uttryck?

Det är en blandning av 40- till 60-talsestetik och naturen, färg och form i ett abstrakt uttryck. Jag väver mest rya och röllakan, framförallt det som kallas för slitrya, som är ett traditionellt täcke. Den blir mjuk och är inte så hårt gjord som en matta som ska klara slitage på golvet, utan är slagen mer som en filt. Tung som en matta, mjuk som en filt. Ryan med dess långa nockor – luggen – går också att variera väldigt mycket i längd. Det är ett sätt att få ull och garn att verkligen synas. Jag använder mycket begagnat garn för det håller bättre kvalitet än det som finns att köpa nu för tiden. Förr fanns det fler kvaliteter att välja på.

Vad inspirerar dig?

Jag inspireras av 40-, 50- och 60-talsestetik. Jag tittar mycket på hem-miljöer från den tidsperioden med naturmaterial som trä, glas, sten och textil. Jag kan bli inspirerad att skapa textil till sådana rum. Och sen är det resor jag gör själv. Mest inspireras jag av landskap, färger på mark och berg, klippor, skog och vatten. Särskilt vatten.

Till exempel är mitt examensarbete från HV – Högakustenryan – inspirerat av höga kusten där jag varit i hela mitt liv. Mönster och färger är tagna från naturen, som om man tittar väldigt noga på en klipphäll med lava och mossa eller som om man ligger i vattnet och tittar upp igenom ytan mot himlen. Ibland kan jag ha en känsla utan att man riktigt vet vad det är för någonting och när det är färdigt så ser jag vad det var jag inspirerades av.

Varifrån kommer ditt intresse för kläder och vintage?

Jag har alltid haft annorlunda kläder än vad andra har haft. Jag tyckte att det var roligt. Under gymnasiet började jag dansa lindyhop också. Då hade youtube kommit och man såg gamla klipp och blev så nyfiken på vad det var för någonting. Så då började jag dansa och det var en tunnel ner i nörderi. Det är över tio år sedan nu. Jag lever inte nu som jag gjorde då, du vet som en sjuttonåring kan bli. Väldigt insatt sådär utan nyanser. Det är svårt att säga exakt vad det är, men jag trivs väldigt bra med den musiken och den scenen och när jag flyttade till Stockholm direkt efter studenten så hade jag redan kompisar från den scenen.

När jag började på HV gick jag väldigt mycket upp i det och det blev så att jag valde det i stället för dansen, även om jag dansar idag också. Jag har alltid gått lite mellan scenerna och är inte strikt.

Nu kan jag vara ganska bekväm med att det jag gör är en kombination av allt. Förut kände jag att jag var tvungen att nischa mig om jag ska jobba med väv och hantverk så måste jag ha den approachen. Men nu ser jag att jag själv inte tycker att det är roligt. Jag tappar intresset direkt om någon på sociala medier bara lägger ut grejer om sitt hantverk. På min instagram får en se hela mig. Och allt jag gör går ändå ihop, på nåt vis.

Du jobbar också med projekt kopplade till kläder och mode. Berätta!

Ethel Sharp är ett litet märke som jag gör tillsammans med en sömmerska som heter Amanda som hjälpte mig att sy en jacka när jag fortfarande gick på HV. Jag gör bakstycket till jackan – en platt väv som man gör genom att plocka i stället för att skyttla eller knyta – och Amanda syr. Jackan är ett fenomen i vintagevärlden, den heter chimayo och namnet kommer från en liten by i New Mexico i USA som under 30-50 talet gjorde en jacka som var superpopulär för turister. På den tiden var det mycket så att man åkte till western och bodde på nån ranch och levde cowboyliv på skoj. Då köpte man mycket souvenirer helt enkelt. Det byggde den moderna westernstilen som jag älskar men som ju är lite på låtsas. Skillnaden från idag är att de då var hantverksmässigt producerat även om det var på låtsas. De har blivit superpopulära och väldigt dyra, vilket jag tycker är störigt så jag ville göra en egen variant. Men i svensk version i manchester efter Algotsmodell.* Det är en slags motsats till fast fashion.

Vill man beställa så gör man det på vår hemsida Ethel Sharp. Då väver jag efter kundens önskemål och så syr Amanda på beställning. Och så får man välja komplementmaterial, manchester, läder eller mocka.

Jag har också just släppt en kollektion – High Coast Collection – tillsammans med det svenska märket Indigofera som gör herrkläder. Det är en minikollektion bestående av två plädar och en liten damkollektion som i designen utgår från min arbetsvardag. När jag valde att bli egen var det inte för att stå i vävstolen varenda dag utan också för att ha tid att göra projekt som det här.

I våras släppte du din första bok, hur kommer det sig?

Ariana gick på HV samtidigt som jag. Vi har lärt oss på samma sätt, väver mycket i likadana tekniker och använder ofta samma material men får ändå helt olika resultat. Vi har olika stil och också olika ingång och filosofi till vävningen. Medan jag vill att uppsättningen ska vara så enkel som möjligt så att jag sedan kan formge och bestämma exakt vad jag vill göra under tiden jag väver, så vill Ariana göra de mest matematiskt avancerade bindningar och mönster i förväg för att sedan bara kunna väva på så att det blir klart. Det är det som är så häftigt med väv – att det finns så stor variation. Vi är väldigt olika och därför ville vi göra den här boken tillsammans. Vi hoppas att boken erbjuder nåt nytt jämfört med gamla vävböcker där det ofta är ganska strikt och inte särskilt kreativt eller konstnärligt. Med den här boken vill vi öppna upp för att vävning är fritt och att det är helt ok att tänka annorlunda. Vi skriver om allt ifrån hur du kan väva dina egna våffelhanddukar i stället för att köpa dem på H&M Home, till hur du tar din egen skiss till ett vävmönster. Det är en ny handbok i vävning som ska funka för nybörjare men också redan aktiva vävare som vill ha inspiration.

Du är en del i Studio Supersju. Vad är det?

Studio Supersju en vävgrupp som jag tillsammans med sex andra vävare startade 2016. Vi ville ge samtida vävning ett ansikte utåt. Gruppen består av Siri Pettersson, Arianna E.Funk, Vega Määttä Siltberg, Miriam Parkman, Mirjam Hemström och Ia Centerhall. Vi vill verka för vävning som nyskapande tradition och jobbar tillsammans med utställningar, pop up:er, open studios och utställningar. Vi är sju vävare med helt olika sätt att väva och med väldigt olika uttryck. Vi tänkte att om man vill ta sig någonstans så är det lättare att göra det ihop. Det visade sig väldigt fort att det ju var mycket enklare att få uppmärksamhet som grupp än som individer.

Man ser mer och mer hur textil och konsthantverk kommer tillbaka i och med hela klimatkrisen och allt som händer i världen. De som nu frågar ”Va, väver du? Men hur går det egentligen?”, de har inte hängt med. Det känns bara så givet att göra just nu.

*Algots, egentligen Algot Johansson AB, var en tillverkare och försäljare av konfektion från Borås som fanns mellan 1907 oh 1977.

Hacka systemet – prenumerera på second hand

TRÅD — Tue, 25 Aug 2020 13:34:03 +0000

Vi har träffat Mikaela Larsell Ayesa, en av medgrundarna till Hack Your Closet, en uppstickare inom cirkulärt mode som överraskar med noga ihopplockade second handplagg utvalda efter din stilprofil. Plaggen behåller du så länge du vill innan du skickar tillbaks dem. Med sin tjänst vill de utmana ägarskap av kläder och skapa en gemenskap kring den delade garderoben.

Lisa Gautier och Mikaela Larsell Ayesa (till höger), grundare av Hack Your Closet.

Vem är du?

Mitt namn är Mikaela, jag är 24 år och medgrundare till Future Closets AB som driver tjänsten Hack Your Closet. Jag är en examinerad civilingenjör inom Design och Produktframtagning från KTH, med en master i Innovationsledning samt ett examensarbete inom Cirkulär Ekonomi. En glad arbetsmyra som vill bidra till en mer hållbar värld.

Berätta om Hack your closet

Hack Your Closet är en prenumerationstjänst med syfte att minska avfall och släng inom klädindustrin. Vi räddar kläder från att slängas och förlänger dess liv genom att öka användningen av plaggen. Detta gör vi genom att rotera plaggen bland våra kunder: För 279 SEK/mån får du 4 plagg hemskickade, valda av våra stylister utifrån kundernas stilprofil. En får använda plaggen så länge man vill, innan man skickar tillbaka plaggen till oss och vi skickar vidare dem till någon annan.

Varför och hur startade ni Hack Your Closet?

Hack Your Closet startade i min medgrundare Lisas vardagsrum. Idén hade växt fram efter många års erfarenhet inom modeindustrin och ett stort intresse för second-hand kläder. Den byggde på att förändra modeindustrin till en mer hållbar sådan och ändra våra konsumtionsvanor. Lisa lanserade en pilot i juni 2019 med ett antal kunder och när hon såg att det fanns ett intresse för tjänsten så beslutade hon sig för att gå vidare med den till 100%. Lisa och jag fick kontakt i juli då hon förklarade idén för mig och efter sommaren hoppade jag på för att tillsammans växa bolaget.

Vilken roll har du i företaget?

När vi började växa företaget efter sommaren 2019 så blev min primära roll att sätta struktur på och utveckla operationerna som vi gör, samt bygga upp ett flöde som var skalbart. Det var även att hitta logistikpartners som vi kunde växa med och som kunde hantera vårt unika sätt att leverera och returnera paket på. Idag innefattar min roll personalansvar, hållbarhet och skalbarhet för våra operationer och flöden samt ansvar för allt som sker operativt inom företaget. Jag tar även på mig ansvaret som talesperson för vårt hållbarhetsarbete och ser till så att vi når ut och samarbetar med personer och organisationer som strävar åt samma håll.

Vilken är er vision?

Vår vision är att förändra klädindustrin för gott. Vi vill utmana ägarskap av kläder och istället se hur vi kan förlänga livet på de plagg som redan är producerade, tillsammans. Vi vill skapa en känsla av gemenskap där man tycker det är kul med mode, att utmana sin stil, dela med sig av stylingtips och dela garderob med andra. Vi ser ett samhälle där vi tar vara på klädernas värde och där inget plagg bränns eller hamnar på en soptipp.

Hur ser er typiska kund ut?

Faktum är att vi inte har någon typisk kund. Våra kunder är idag kvinnor i alla åldrar som är bosatta i Sverige. De har alla olika storlekar och stilar en kan tänka sig. De flesta av våra kunder tycker det är viktigt med hållbarhet och det finns även ett intresse för mode. Våra kunder gillar att utmana sig själva, testa nytt och tycker det är väldigt kul med en överraskning varje månad.

Vad innebär hållbarhet för dig?

Hållbarhet för mig innebär att aktivt göra val i min vardag som gynnar planeten och oss som lever på den. Att utvecklas på ett hållbart sätt innebär att utvecklas i takt med omvärlden, naturen och planetens resurser. Inte snabbare och inte långsammare, vare sig det är människor, produkter eller tjänster som utvecklas.

Hur startade ditt intresse för hållbart mode?

Jag har alltid haft ett stort intresse för mode och har använt kläder och smycken som ett sätt att uttrycka mig. Under tiden som jag läste min master på KTH så utvecklades mitt intresse för cirkulär ekonomi och hållbarhet väldigt mycket. Jag insåg ganska snabbt att klädindustrin var en stor bov i sammanhanget, samtidigt som jag inte ville ge upp mitt intresse för kläder och att ständigt uppdatera min garderob. Det finns hållbara och roliga sätt att göra detta på och det är något jag kämpar för att utveckla varje dag med vårt Hack Your Closet.

Vad kännetecknar din stil?

Det här är en så svår fråga. Jag inspireras av så många olika stilar och skulle säga att jag byter stil varje dag. Men någonting jag alltid håller mig till är en stil som är tidlös, minimalistisk och sofistikerad. Jag gillar att matcha enkla basplagg med smycken, jackor, kavajer och skor. De enda färgerna jag har i min garderob är olika toner av beige, grå, svart och vit samt några plagg i jordnära toner av grönt, blått och kopparfärg. Då känns det alltid som att jag kan matcha allt med allt i min garderob. När jag flyttade hemifrån blev den väldigt minimalistisk med endast ett fåtal plagg. Jag måste erkänna att jag ofta lånar plagg från Hack Your Closet’s gemensamma garderob för att uppdatera min egen.

Vad inspirerar dig?

Jag inspireras av personer och företag som lyckats ändra på fasta vanor, tankesätt och sätt att göra saker på. Personer och företag som helt enkelt revolutionerar industrier, normer och vanor till det bättre, till det mer hållbara och till det som förenklar vår vardag. Det inspirerar mig eftersom det är något jag själv vill åstadkomma.

Vad händer framöver för dig och för Hack Your Closet?

Jag letar ständigt efter nya talanger till vårt team och vill växa det framöver. För mig innebär det att utveckla mina ledarskapsförmågor och få det dagliga arbetet på företaget att fungera smidigt. Hack Your Closet vill expandera till andra marknader inom en kort framtid och det ska bli väldigt spännande att se hur olika länder och kulturer uppfattar denna typ av tjänst.

—

Är du nyfiken på andra cirkulära modetjänster? Läs också gärna intervjun med Malin och Maria som driver Kind of.

Kind of – En ny sorts second handupplevelse

TRÅD — Fri, 12 Jun 2020 12:32:23 +0000

Kind of är tjänsten som varannan vecka presenterar en look som du kan beställa. Kläderna väljs noggrant ut av Malin och Maria i deras favorit-second handbutiker, tvättas, packas och levereras i ett snyggt paket. Ett nytt sätt att förnya din garderob, utan att belasta klimatet och miljön och med minimal ansträngning. En personal shopper-tjänst som vi inte sett förut, helt enkelt! Vi ställde några frågor till de båda passionerade grundarna:

Hej Kind of! Vilka är ni?

Bakom Kind of står vi, Maria Lagerman och Malin Jensen.

Maria: Jag har en bakgrund inom hållbart mode, närmast som verksamhetschef för Stockholms Stadsmissions Remake. Jag driver idag eget bolag och arbetar som konsult inom hållbar affärs- och konceptsutveckling och engagerar mig även via mitt styrelseuppdrag i föreningen Medveten konsumtion.

Malin: Jag är inredare och designer i eget bolag sedan 2003 och driver just nu bland annat Återbrukspodden. Jag har också medverkat som inredare i flertalet TV-produktioner.

Varför startar ni Kind of?

Kind of kommer från en önskan att göra hållbart mode mer tillgängligt, där fler på ett enkelt sätt kan få inspireras och uppleva det fantastiska med second handkläder. Långt från unken loppislukt, rader med osorterade kläder och med en gemensam handling för en mer hållbar värld. En drivkraft är också att vi själva älskar mode och jakten efter dessa hållbara guldkorn!

Vem tror ni kommer använda sig av Kind of?

Kind of vänder sig både till den som har stenkoll på sin egen stil och till de som gärna tar hjälp, men framför allt till den som inte har tid eller lust att rota runt i second hand-butiker men ändå vill konsumera mode på ett mer hållbart sätt. Vi tror att det kommer att vara personer som gärna vill värna klimatet men som inte orkar leta i second hand själva, eller tycker det känns svårt att hitta rätt.

Vad innebär hållbart mode för er?

Det finns flera svar på denna fråga, eftersom det finns flera aspekter att förhålla sig till och flera vägar att ta när vi vill agera hållbart kring våra garderober. En del ligger i produktionen av våra kläder, en annan i hur vi konsumerar och hur vi agerar kring de plagg vi vill ha och redan har.

En viktig del av ett hållbart mode, som vi väljer att fokusera på, handlar om plaggen som med god kvalitet, på olika sätt, skall se till att användas under så lång tid det bara är möjligt! Plagg som långsiktigt kan stanna hos en person eller cirkulera mellan många människor. Ett mode som värnar om resurserna, vet vilken påverkan som krävts vid sin produktion och inte skapar nyproduktion i onödan. Med Kind of vill vi ge fler en alternativ väg för att agera mer hållbart med sin garderob, genom att just återanvända kläder och därmed bidra till att de får ett längre liv.

Vill vill samtidigt vurma för att vi som modeälskare tar hand om och vårdar våra kläder, skor och accessoarer. Att värdera arbetet bakom och vad varje plagg har att ge. Att cirkulera och aktivera kläderna i vår kollektiva garderob och att inspireras till hållbara sätt att förnya sig på!

Hur startade ert intresse för hållbart mode?

Malin: Jag bestämde mig bara en dag i januari 2019 att nu var det slutshoppat med nya kläder och så gick jag in i en secondhand butik och bestämde att jag inte skulle gå ut tomhänt. Ut kom jag med ett bar byxor. Några dagar senare gjorde jag det igen. In rota runt tills jag hittade nåt. Då blev det två tröjor. Efter det blev jag ostoppbar. Laddade ner Tradera och blev HELT FAST. Min garderob (som innan varit mager som tusan, mycket pga att jag inte ville lägga så mycket pengar där) växte och växte och växte. När jag väl gav mig in i modesvängen kom allt bara av sig själv. Material blev intressanta, passformer, modeller, märke osv osv. Nu är jag helt hooked! Själva loppis-letandet har jag dock sysslat med hela livet, men då har det varit prylar, tyger och möbler!

Maria: Det har alltid funnits en kärlek och lust i att återanvända och se potentialen i plagg jag hittat i second hand eller på loppis. Hela livet faktiskt. Men från början hade ju detta agerande och engagemang inte rubriken ”hållbart mode”, utan handlade om kreativitet och loppisådra. När jag väl förstod att jag kunde kombinera min passion och mitt yrkesliv, så befästes denna personliga önskan om att återanvända och blev också något jag ville vara med att utveckla och forma i min profession. Det har då syftat både till att vurma för miljön, klimatet och det sociala ansvarstagandet. Tänk att vi kan göra skillnad i samhället via våra kläder!

Hur tror ni modebranschen ser ut om fem år?

Svår fråga, men vi hoppas på att det är mycket större återanvändning inom modebranschen. Där stora modeföretag har ett annat tänk när det gäller produktionsvolymer, där de på ett självklart sätt driver processer för återanvändning och redesign, tillsammans med större och mindre aktörer som redan idag har denna kunskap. De digitala alternativen och on demand kommer ha växt från idag.

Vi vill se en modebranschen som om fem år domineras av affärsmodeller som tillsammans bygger hela paletten av hållbara alternativ. Aktörerna för återanvändning av textilier och kläder behöver bli lika viktiga som de som producerar nya plagg. Vi tror på att textilåtervinningen blivit möjlig i stor skala och att vi likt andra material lämnar in textiler samtidigt som metall- och glasburkar!

Vad kännetecknar era stilar?

Malin: Ha ha! Jag fladdrar fram o tillbaka. Köper fel och så fortfarande för att jag blir kär i nåt som visar sig vara fel för just mig. Jag famlar lite, men börjar (pga mitt massiva shoppande) hitta min stil på ett helt annat sätt än jag gjort tidigare. Så nu skulle jag väl kalla den modern (alltså inte alls vintage-stil) och ganska basic. Jag gillar raka rena linjer och assymetri!

Maria: Jag har en garderob som baseras på jeansen, skjortan och kostymbyxan. Det är en enkel färgskala och mycket enfärgat sedan 10 år tillbaka. Min stil har dock förändrats under åren och tidigare även varit en färgexplosion av vintage. Nu är jag väldigt hemma med mina utvalda modeller, material och uttryck, men visst vill jag också utmana mig själv ibland och kränger på mig något från ett klädbyte för att testa en ny look!

Vad inspirerar er?

Så mycket! Bilder av alla möjliga slag, flöden, människor på stan, färger, former och något som ger en viss feeling! Men för KIND OF så landar det i ett mood, som kläs i plagg, som blir en look.

Kind of är aktuella med sin andra look. Du hittar den här och på Instagram.

Bilder: Kind of

A NEW SWEDEN – räddad ull blir lyx

TRÅD — Wed, 20 May 2020 12:40:24 +0000

Lisa Bergstrand är modekonsulten som har jobbat med allt från stora modehus i Paris till små start ups. Sen några år tillbaka driver hon företaget A NEW SWEDEN. I dagsläget slängs 70% av all svensk ull bort varje år. A NEW SWEDEN tar tillvara den svenska ullen och gör ansvarsfullt tillverkade kvalitetskläder i Sverige.

Berätta om A NEW SWEDEN?

Alla får måste klippas två gånger om året och i dagsläget slängs 70% av all svensk ull bort varje år. A NEW SWEDEN tar tillvara den svenska ullen och gör ansvarsfullt tillverkade kvalitetskläder i Sverige. Vi bygger vår egen produktionskedja från fårgård och ull, hela vägen till sömnad och förpackning. Genom att tillverka våra egna tyger visar vi vad olika sorters ull kan användas till. Ett nytt plagg tas fram varje år, och sakta byggs en kollektion upp. Våra plagg är tidlösa och gjorda för att användas på kontoret lika väl som i naturen. Vi erbjuder reparationsgaranti och vill att alla plagg ska hålla en livstid. Alla komponenter är helt naturliga så plaggen är 100% komposterbara när de inte länge kan användas eller återvinnas. Jag startades företaget 2017 tillsammans med min man Anthony Lui. Den första produkten lanserades 2019.

Vad är hållbarhet för dig och hur jobbar ni med det på A NEW SWEDEN?

A NEW SWEDEN startades med frågan ”Vilka kläder är egentligen verkligt hållbara?” Mitt svar är ”Plagg med en tidlös design gjorda av endast naturliga material, med en lokal tillverkningsprocess.” Vi spenderade flera månader med att undersöka vilka material vi har i Sverige och vilka olika tillverkningsprocesser som finns kvar. Och kom fram till att svensk ull var det absolut bästa alternativet. A NEW SWEDEN vill erbjuda ett alternativ till dagens massproduktion av kläder gjorda på andra sidan jorden med tusentals farliga kemikalier. Vi tar vara på den svenska ullen och tillverkar kläder lokalt utan massvis av kemikalier. Lokal tillverkning ger mindre utsläpp genom kortare transporter. Och tillverkning utan kemikalier är ett måste då vi är mycket väl medvetna om de många kemikalier som är skadliga för människor och miljö, men fortfarande används i stor utsträckning inom klädtillverkningen. Eftersom alla inblandade i produktionskedjan finns i Sverige och Europa, har de rättvisa löner och arbetsförhållanden. Alla plagg är 100% naturliga, vilket betyder att de är helt komposterbara när de inte längre kan användas. Vi tar också hand om allt spilltyg och överblivet garn och tillverkar nya produkter av detta. Vi erbjuder gratis reparation vid behov och vill att alla våra plagg ska hålla en livstid. Därför har alla artiklar en tidlös design, de följer inte trender.

Hur startade ditt intresse för hållbart mode?

Jag är uppvuxen på landet nära naturen och för mig har det egentligen aldrig funnits något annat än hållbart mode, men jag antar att jag verkligen fick upp ögonen för hur stor miljöbov modeindustrin är då jag själv började läsa på om det för 6-7 år sen och upptäckte bristen på information. När jag jobbade i Paris för YSL tyckte jag att det var enormt mycket slöseri och överproduktion, även om vi producerade lokalt och med rättvisa löner. Det fick mig att öppna ögonen för hur resten av modeindustrin fungerar.

Vad kännetecknar din stil?

Jag gillar stilrena plagg med bra kvalitet, gjorda av naturliga material. Just nu är jag gravid så drömmer om dagen då jag ha på mig mina vintage Levis 501 av 100% bomull igen.

Vad inspirerar dig?

Jag inspireras mycket av naturens former, arkitektur och konst. Inspiration för plaggen till A NEW SWEDEN kommer från klassiska plagg som aldrig går ur mode. Funktion är viktigt.

Vad händer framöver för dig och för A NEW SWEDEN?

Vi fortsätter vår “slow fashion” -tillverkning med att lansera ett nytt plagg per år, och jag hoppas att denna corona-kris får människor att tänka om. Kanske kan denna svåra tid göra att fler inser att jordens resurser inte är oändliga, och att vi inte behöver så många prylar. Kanske kommer fler att vilja lägga pengar på verkligt hållbara produkter, och fler företag producera färre plagg som är av högre kvalitet.

Bild: A NEW SWEDEN

Framtiden har inga storlekar

TRÅD — Thu, 23 Apr 2020 06:49:45 +0000

Vi besöker Studio Heijnes showroom och butik en klar och kall morgon i februari. Wendy Heijne, grundare av det hållbara modemärket bjuder in oss i den färgglada butiken på Kammakargatan i centrala Stockholm. Det blir ett samtal om kvalitet, standardstorlekar och om Wendys vision om en storlekslös och ljus framtid för modebranschen.

Vad är studio Heijne?

Studie Heijne är ett modemärke för kvinnor som vilar på två grundpelare. Vi har som vision att göra kläder mer personliga och mer hållbara. Det som skiljer oss mest från ett traditionellt modemärke är att vi producerar på beställning. Hela konceptet bygger på att vi jobbar mot överproduktion. Det gör vi genom att producera endast då någon faktiskt vill ha någonting. Det vi sedan producerar gör vi med hög kvalitet så att kunden kan ha det under längre tid.

Hur går det till när en köper ett plagg hos Studio Heijne?

Våra kunder investerar lite mer tid i att handla sina kläder än vad de flesta av oss är vana vid. Hos oss gör du inga spontanköp. I butiken går det att prova alla modeller och du får dina mått tagna eller så handlar du i webbutiken där du själv lägger in dina mått. Standardlängd för en storlek 38:a är i Sverige 168 cm. Är du till exempel 175 cm så anger du det och längden på plagget anpassas då efter det. För varje plagg kan du sedan välja färg, längd och färg på dekorsömmar.

Vem bär Studio Heijne?

Den mogna kvinnan som är medveten och intresserad av hållbarhet och som letar efter något unikt. Många har också problem med att hitta plagg med bra passform. Vi har mest svenska kunder men skeppar också internationellt.

Hur ser sortimentet ut?

I den nya kollektionen Customfit Essentials är fokuset just basplagg med bra passform. Nytt för den här kollektionen är jeans framtagna i samarbete med Rekotex. De är sydda i en italiensk denim av så kallad ”deadstock”, det vill säga redan producerat tyg som blivit över. I kollektionen ingår även kostymbyxor, kavajer och pennkjol i ull och skjortor i bomull, tencel och siden. Det är ett material som vi gärna använder eftersom det är både populärt och lyxigt. Vi är också stolta över vår kjol i Pinatex, ett material som är gjort av en restprodukt från ananasindustrin. Materialet har ett läderliknande utseende, som veganskt läder. Det ser nästan ut som ett fårat elefantskinn och är mycket karaktäristiskt.

Berätta om produktionen

Till allra största delen använder vi naturmaterial och vi vill helst att de ska vara producerade i Europa. Det är då enklare att ha koll på vart materialet kommer ifrån och att kommunicera med leverantören. Samarbetet med Rekotex är också ett exempel på hur vi försöker jobba med material som redan är producerade. I vår webshop kan kunden se precis vad som gör varje plagg hållbart. Vi försöker redovisa så mycket som möjligt om plagget även om vi inte alltid vet allt. Märkningar, vart alla delar av plagget kommer ifrån och vilken ateljé som har sytt det är information som redovisas. De flesta av våra plagg tillverkas i en liten ateljé i Litauen som heter Ateljé Jazz. Där arbetar sju skickliga sömmerskor. Vi åker dit då och då och jobbar tillsammans.

Hur ser du på framtiden för modebranschen?

Jag tror att många kommer stöpa om sina koncept. Företagen kommer behöva hitta nya sätt att tjäna pengar utan att nödvändigtvis behöva producera nytt, till exempel uthyrning, reparation och vintage. Längre fram tror jag att vi inte kommer ha några storlekar och att vi kommer producera mycket mer på beställning. Jag tror också att vi kommer kunna förutspå människors beteende med hjälp av big data och på så sätt undvika överproduktion. Jag vet att många av de stora jättarna tittar på dessa lösningar redan nu.

Om tio år tror jag att vi lever i en storleksfri värld. Standardiseringen av storlekar började i samband med industrialiseringen. I framtiden kommer det inte att vara hållbart att massproducera på det sätt vi gör idag. Jag ser framför mig att om några år går en in i en butik, online eller fysisk, då ser man något som man vill ha som automatiskt blir anpassat till ens mått och kropp och till exempel 3D-printas. Jag tror att vi kommer tänka tillbaka på storlekssystemet som något konstigt, som att man rökte inomhus. Massproduktionen är död.

Vad driver dig?

Delvis min personlighet, för jag är lite av en rebell! Jag vill att kvinnor ska känna att de får självförtroende av mina plagg, att de kan känna sig säkra på att de är välklädda och slipper tänka på hur de ser ut. Det är dags att modebranschen förändras.

Vill du testa måttanpassade plagg? Studio Heijne bjuder på 20% rabatt på ett helt köp. Ange koden Slowfashion när du checkar ut i webshopen.

Tråd är tillbaka!

TRÅD — Thu, 23 Apr 2020 06:00:57 +0000

För fem år sedan startade jag Tråd fanzine för att jag ville uppmärksamma personer som driver på den hållbara utvecklingen inom mode och hantverk. Då var det i formen av ett pappersmagasin, handbundet med naturligt färgad tråd. Nu återuppstår Tråd som en blogg på The waves we make.

Tråd är en blogg om svenska makers och doers. Jag intervjuar samtida modeskapare, konstnärer, branschfolk och entreprenörer om sitt arbete, sina projekt och tankar. Vi gör nedslag i de strömningar och rörelser som främjar kreativitet, personlig stil och hållbarhet. Med mig i arbetet har jag fotograf Roger Olsson som porträtterar personerna i sitt naturliga habitat – oftast en ateljé eller ett hem.

Först ut är intervjun med Wendy Heijne som driver Studio Heijne. Lite senare i vår kommer ni bland annat få följa med till vävarna Miriam Parkman och Stefan Moberg. Min förhoppning är att få möta hantverkare, modeskapare och andra makers och doers runt om i Sverige och få dela deras historier med er.

Du kan även läsa några av de gamla artiklarna från pappersmagasinet. Lika aktuella då som nu! Möt Mike Lind, Felix och Carl från Deadwood Leather, Maria Svensson från MASKA, Under The Same Sun och Ninna Berger.

Här kan du läsa en längre intervju med mig.

Välkomna till Tråd!

Jennie

En revolt mot dålig kvalitet

TRÅD — Sat, 21 Feb 2015 09:06:35 +0000

Maria Svensson hade länge tyckt att det saknades ett märke som förenade en samtida form och hög kvalitet inom stickade kläder. År 2009 var det antingen akryl och nylon, eller för damiga plagg som fanns till buds. Sedan dess driver hon märket Maska vars mål är att utrota dålig kvalitet!

Foto Esben Bøg Jensen

TRÅD: Beskriv MASKA med några ord

MASKA står en obesvärad, subtil och ren, men ändå sofistikerad stil. I vår design finns en lek med kontraster mellan material och form, mellan maskulint och feminint och mellan strukturer och ytor. Kvalitet och bra material är oerhört viktigt, en hållbar produktion en självklarhet och vi försöker ha en tillgänglig prisnivå.

TRÅD: Vad inspirerar er?

All konst och kultur som är så bra att man tappar andan. När man ser något som är så fantastiskt att det överträffar alla förväntningar, något som känns bortom det verkliga och det man dittills visste om – den känslan inspirerar alltid. Då blir vi peppade att göra något lika bra, något som ger samma djupa glädje till andra. Och så vissa andra designföretag som APC, Dries van Noten och Céline som vi tycker är riktigt bra, inspirerar också, var och en på sitt sätt. Ett visst material och tyg kan också inspirera mycket. När man tar på något och direkt känner vad för plagg det borde bli, men det är på en mer konkret nivå. Vi inspireras också av den miljö vi verkar i: bland konstnärer, fotografer, möbeldesigners och inredningsarkitekter på Tredje Långgatan i Göteborg. Vi sitter i ett kollektiv som i sin tur finns i ett hus med många liknande verksamheter.

TRÅD: Person du/ni mött som varit betydande i ert skapande?

Mormor och farmor som båda var sömmerskor. Mormor som drev syfabrik i Brämhult i Borås. Deras sparsamhet och långsiktighet har påverkat mig mycket. Jag respekterar arbetet bakom plaggen otroligt mycket och vill skapa meningsfullt arbete för de som tillverkar plaggen. Jag vill ge uppdraget att tillverkar plagg att känna stolthet över och där en yrkesskicklighet kommer till sin rätt. Sådana jobb vill ju alla ha.

TRÅD: Vem är det som bär er design?

Vår kundgrupp är bred, med kvinnor i åldrarna 20 och uppåt. Men det är förvånansvärt många arkitekter och kreativa akademiker. Alla som uppskattar kvalitet och en hållbar stil är våra kunder och alla som tycker om och förstår vad vid gör är våra drömkunder.

TRÅD: Hur kommunicerar ni för att få fram ert märke/er design i det massiva flöde konsumenten tar del av idag? För oss kommer alltid produkten först och det är den som ska förmedla vad vi står för. Vi har väldigt många engagerade kunder som gärna rekommenderar oss vidare, vilket är underbart. Det är den kommunikation som vi tycker allra mest om. Mycket av kommunikationen kommer genom positiva butiksägare, nöjda kunder och genom sociala medier och press. Vi har inte lagt den största kraften på marknadsföringen utan på produktutveckling och design. Det gör att genomslaget inte blir snabbt, men det som uppstår blir helt äkta och hållbart och inte en hype.

TRÅD: Hur förhåller ni er till ordet ‘trend’?

Vi är inte så intresserade av trend utan av stil. Trend är motsatsen till hållbarhet. Samtidigt måste alla som arbetar med design förhålla sig till trenden, vare sig det är genom att följa den eller sätta sig emot den. Vi är för en hållbar stil och god stil är för alltid. Vi vill inte leda trenden eller diktera ett visst utseende. Vi vill att kvinnor ska använda våra kläder för att skapa sin egen trend och stil. Maskas plagg är orden, och med dessa kan alla skriva sin egen berättelse. Men vem vet, kanske är vi den nya trenden?

TRÅD: Vad är drivkraften i ert arbete?

Ett korståg mot dålig kvalitet och för bättre plagg! Att dela glädjen av välgjordhet och njutningen vi upplever av utsökta material. Att bli bättre och bättre är också en mycket stor drivkraft.

TRÅD: Vilka värden arbetar ni med i er design, produktion, kommunikation?

Hantverk, material och produktionen är mycket viktiga. God design är inte den som enbart ser bra ut på bild utan den som förbättrar någons liv, och gärna förbättrar livet för de som arbetar med produktionen också. Det är osäkert om vi lyckas kommunicera detta, men det är viktiga värden för oss.

TRÅD: Hur tänker ni kring val av kvalitéer och färger i er produkt?

Att leta rätt material är en del av designprocessen som vi lägger enormt mycket tid på. Vi åker på mässor i Florens och Paris för att hitta rätt garner och tyger till varje modell. Våra designers har alla haft fantastisk känsla för färg och våra leverantörer är mycket skickliga på färgning. Våra vackra förger och nyanser är något som vi blivit kända för. Vi har fantastiska mélanger som kedjorna inte kan konkurrera med. Det går inte att göra billigt.

TRÅD: Vad tänker ni kring hållbarhet i dessa dagar då konsumenten blir alltmer medveten?

Det är helt centralt för oss och något vi arbetat med från starten. Att arbeta så hållbart man bara kan är en moralisk skyldighet. Sedan finns alltid en balansgång mellan hållbarhet och tillgång på material. Det är inte priserna som är problemet, utan att det finns så litet utbud av ekologiskt odlade tyger och att de minimikvantiteter man får köpa många gånger är mycket höga. Hållbarhet har många dimensioner och handlar inte bara om produktionsförhållanden. Man måste också tänka på att använda rätt material för rätt plagg och att plaggen ska ha en lång livslängd. Vår filosofi har alltid varit att om man ska ta sig rätt att förbruka resurser och andras arbete så måste man göra sitt yttersta för att göra en produkt som är så bra den bara kan bli och håller som länge. Allt annat vore otänkbart.

Text: Jennie Johansson

Intervju med Ninna Berger

TRÅD — Sat, 21 Feb 2015 09:05:14 +0000

Första gången jag träffar Ninna Berger sitter hon uppflugen på en byggställning i det gamla stationshuset på Lilla Bantorget i Stockholm. Hennes långa mörka hår smälter ihop med de svarta tygstycken hon kämpar med att hänga från taket. Det är dagen före vernissage för Fasionplay#6, en utställning med unga experimentella konstnärer och designers som arbetar i gränslandet mellan konst och mode. Jag har hört talas om att Ninna har tillverkat metervara av gamla svarta polyesterbyxor och är nyfiken på hennes sätt att jobba med det återvunna materialet. Två och ett halvt år senare sitter vi på Kaffebar på St Paulsgatan och pratar om de återvunna polyesterbyxorna och Ninnas förhållande till textil, mode och tiden.

Projektet med polyesterbyxorna som hon kallade för The archaeology of Restructional Clothing var en förlängning på det arbete hon börjat med redan vid sin tid på Konstfack. Genom att gräva fram och återanvända så många parametrar som möjligt på ett avlagt plagg, bland annat mönsterkonstruktion och material, skapade hon en ny handarbetad restprodukt. I just det här fallet blev det metervara.

Hon kallar sin designmetodik för restruction. Begreppet innehåller betydelser från bland andra de engelska orden deconstruction, construction, reconstruction, recirculation och resurrection. Tillsammans bildar de bakgrund till den designmetodik som utgår från andrahandsmaterial och som kommit att bli hennes. Hon uttrycker i ett manifest på hemsidan för Restructional Clothing vilka tre parametrar som ingår i metodiken och som får sätta ramarna för den del av hennes arbete som ibland resulterar i kläder: Allt material är andrahandsmaterial, hon jobbar bara i svart och alla plagg är hantverksmässigt gjorda i Stockholm.

Varför hon valt att arbeta med andrahandsmaterial är uppenbart efter att ha pratat med Ninna en stund. Hon berättar att hon redan under sin utbildning på Konstfack gick igenom en period av klimatångest och ifrågasättande över världens sociala orättvisor. Men med tiden har frågorna snarare blivit en drivkraft till att förändra de rådande normer och metoder som finns inom textil- och modefältet.

Det här med att bara jobba i svart är delvis ett estetiskt val. Ninna har alltid varit mer intresserad av form än färg men framförallt är anledningen att hon valt att jobba med svart att den svarta färgen är befriad från tid. Den bäst-för-stämpel som kan finnas på andra färger eller mönster går på så sätt att undvika.

Vi pratar en stund om tiden och Ninna säger att hon alltid har värderat tid över pengar. “Vi lever i en ekonomi som genererar stress och som inte ger utrymme eller beröm för att testa, prova och tänka!” Ninna har genom sin arbetsmetodik skapat detta utrymme. Hon har aldrig jobbat efter säsonger, beskriver sitt arbetssätt som långsam och förstår inte själv hur hon skulle hänga med i det uppskruvade tempo som kallas modebranschen. Inbyggt i tempot finns ett ifrågasättande av systemet. Hon vill frikoppla kläder från säsong och tid. Ninna gör plagg, inte mode. Trots det påpekar hon att vi lever i vår samtid och blir påverkade av allt runtomkring. Hon vill att man ska få tillbaks den där känslan man hade när man var liten, när man lekte med kläder. ”Det är det som mode går ut på. Om man har en relation till sina kläder och leker fram sin stil, då håller de också mycket längre.”

Jag frågar hur hennes klädskapande har påverkat hennes egen klädkonsumtion: “Jättemycket. Jag köper aldrig kläder. Vid speciella tillfällen bär jag min egen design men mest blir det plagg som jag har fått till mina projekt, så min klädkonsumtion har löst sig ganska bra. Jag äger jättemycket kläder men inget är nyköpt. Eftersom allt är svart går jag helt efter material när jag väljer plagg. Som en blind känner jag mig fram i garderoben. Jag har kläder som jag använder jättemycket i en period. Sen åker de längst in i garderoben för att ett eller ett par år senare återupptäckas. Jag hittar nygamla favoriter och kombinerar dem annorlunda så att de får ett nytt och förlängt liv.”

Hon säger att hon älskar textil och att hon kan bli alldeles rusig av att arbeta med materialen. Till och med ett fulmaterial som polyester! Men mest av allt mjuknar hennes hjärta av den omsorg om kvalitet och sömnad som finns i äldre plagg. Kvaliteten på dagens kläder är inte som förr. Idag är vi inte skolade i kvalitet. Mycket av den kunskap som tidigare generationer besitter är idag bortglömd och vi är istället skolade i trend. På min fråga om hon tycker om att bli instoppad i facket “hållbar designer” svara hon att det inte är något hon tänker på. “Jag förstår ju att jag hamnar i de här sammanhangen på grund av mitt arbetssätt men det är inget jag söker mig aktivt till. Jag försöker inte passa in. Alla tankar om hållbarhet är inbakade i min designmetodik och så självklara för mig att jag inte ens tänker på det.”

Jag frågar henne om hon ser några risker med att närma sig en modebranschen som hon för länge sedan moraliskt dömt ut. “Jag har ingen anledning att ändra på det sätt jag jobbar. Att vara en del av det traditionella modesystemet har aldrig intresserat mig. Det handlar om att hela tiden försöka lära sig själv nya saker och på så sätt få nya infallsvinklar. Jag tror snarare att jag kan vara en ögonöppnare för att det finns andra sätt att se på och använda sig av mode än det modepubliken är van vid”.

I Ninnas senaste projekt Making Resurrection kan man ana plaggen som delarna är tagna ur. En arkeologisk fyndplats framträder och ur dammet reser sig ett nytt plagg.

Text: Jennie Johansson
Foto: Ninna Berger

Inget nytt under solen, eller?

TRÅD — Sat, 21 Feb 2015 09:03:54 +0000

TRÅD: Vilka är ni som ligger bakom Under The Same Sun?

Vi som driver Under The Same Sun är Anna Engellau och Emelie Lindgren, Anna med en bakgrund inom Filmproduktion och Emelie inom PR. Det hela började för drygt ett år sedan, med ett ”Hej!” under en yogaklass. Vi började prata om yogakläder och vad som saknas på marknaden vad gäller kombinationen stil, passform, kvalité och miljötänk. Dagen efter startade vi igång det som idag är Under The Same Sun.

TRÅD: Varför är det viktigt för er att er produktion är hållbar?

Att hitta ett sätt att jobba hållbart var en förutsättning för om vi skulle trycka på play eller inte. Det är viktigt för oss, för våra kunder och för kommande generationer att jobba på ett sätt som tar ansvar för samhället och miljön. Vi dök in i modebranschen med nya ögon och upptäckte snabbt att kombinera mode med hållbarhet är en utmaning, men inte omöjligt. Till exempel mailade vi över 100 tygleverantörer innan vi hittade ett företag som var beredd att tillverka vårt tyg under de förutsättningar vi ville. Vår erfarenhet är att om man som nystartat litet företag väljer att jobba på ett mer hållbart sätt, innebär det en längre process och större ekonomiska risker. Man måste vara modig, envis och inte låta sig slås ner av ett nej. Men belöningen är att vi tillsammans banar ny väg med en mer hållbar syn på klädproduktion och konsumtion. Vi kan redan nu se stor skillnad hos våra leverantörer och ett större sortiment av miljövänliga tyger, tack vare att vi alla tillsammans, både som modemärken och som konsumenter, blir fler och fler som frågar efter mer hållbara alternativ.

TRÅD: Hur ser ni på er roll som hållbara förebilder eller opinionsbildare?

Vi har ingen utbildning inom hållbar utveckling utan lär oss längst vägen och följer vår inre kompass. Att jobba hållbart är en outtömlig möjlighet som är i ständig förnyelse och förändring. Vår förhoppning och övertygelse är att de diskussioner vi för och den information vi tar in, bearbetar och sprider leder till att vi får med oss fler och fler på tåget mot hållbarhet, där vi tillsammans kan bana ny väg, och där vi som konsumenter börjar ställa frågor och krav.

TRÅD: Vad är det som gör Under the same suns produkter mer hållbara än andra?

Vi jobbar med tidlös design och hög kvalité för en lång livslängd på plaggen och använder oss uteslutande av tyger som är ett bättre val för miljön och som går att återvinna. För att skapa när och långsiktiga samarbeten så besöker vi alla de fabriker vi jobbar med och med miljömärkningar och information om plagget uppmuntrar och hjälper vi kunden att göra medvetna val. Vi väljer dessutom återvunna material i allt från visitkort till de paket vi skickar våra plagg i.

TRÅD: Är det en slump att det är just yogakläder ni gör? Finns det en koppling mellan vad ni gör och yogans filosofi?

Yogan är en viktig del av våra liv och vi båda saknade ett utbud av yogakläder som appellerade till oss och som också går ihop med de värderingar vi har. Konsumenter inom yogan ligger i framkant vad gäller hållbarhet, och det är snarare ett måste än ett undantag att yogakläder tillverkas med miljön i åtanke.

Text: Jennie Johansson
Foto: Peter Edqvist

Intervju med Deadwood Leather

TRÅD — Sat, 21 Feb 2015 09:02:16 +0000

TRÅD intervjuar Felix von Bahder och Carl Ollson på Deadwood Leather

TRÅD: Hur börjar historien om Deadwood leather?

Carl: Vi träffades när vi båda jobbade extra på klädbutiken Solo för ett par år sedan. Vi hittade en lokal uppe vid Mosebacke i Stockholm och startade jeansbutik som vi drev i två år. Det var inget vi gjorde för att bli rika, snarare tvärt om, men vi ser det som lärtid. För utan den hade vi aldrig kunnat göra det vi gör idag. Det var också där vi började experimentera med skinn. Nu producerar vi skinnjackor av återanvänt läder och säljer till 80 butiker i 6 länder.

TRÅD: Vad är er drivkraft i det här?

Vi är i grunden inga modeskapare utan det började med att vi upplevde att det fanns ett problem som vi ville lösa. Vi ville vända upp och ner på modebranschen som den ser ut idag. Vi jobbar med tolkningar av klassiker, kanske med en tvist här och var, men framförallt försöker vi producera dem på ett sätt som känns intressant ur ett hållbarhetsperspektiv och rent allmänt. På ett sätt har vi gjort det svårt för oss själva men på ett annat sätt är det ganska befriande. Det finns inte oändligt många sätt vi kan göra det här på utan att tumma på våra principer. Då får man verkligen använda sin kreativitet för att komma runt vissa hinder. På er hemsida nämner ni med värdeord att ni bryr er om hållbarhetsaspekten men ni berättar inte om produktionen. Är det ett medvetet val?

Våra skinnjackor och läderaccessoarer tillverkar vi i Bangkok. I sydostasien samlas nämligen stora kvantiteter av begagnat skinn från väst samt spillmaterial från industrin. Vi har just knutit till oss en väldigt bra team som kan övervaka produktionen så att den lever upp till våra ideal, både vad gäller arbetsförhållanden och kvalitet. Att ha en produktionsagent på plats som hela tiden är närvarande och kan dokumentera tror vi är viktigt. Först nu känner vi att vi kankontrollera hela processen och därför känns det som att det är i år som vi kan lansera DEADWOOD på riktigt. Nu när vi sjösätter flera olika produkttyper och knyter till oss producenter med vitt skilda kompetenser börjar det verkligen bli spännande. Vi har till exempel en produktion av bambu och hampa på gång i Nepal. Det är en superintressant fabrik som jobbar mycket med att aktivera kvinnor på landsbygden som annars har svårt att få jobb. För mig har det känts naturligt att vara tydlig med att vi har ett hållbarhetstänk för det är uppenbart att det behövs. Vi vill berätta hela historien bakom plaggen. Förhoppningsvis kan transparensen genomsyra varumärket och hållbarhetsaspekten prägla produktionen.

TRÅD: Vad lägger ni i definitionen hållbart?

Carl: Felix har ju pluggat hållbar utveckling medan jag har lärt mig under resans gång. Jag hade inte en tanke på att rädda världen när vi började med det här utan för mig handlade det bara om att göra snygga skinnjackor. Nu är det däremot en annan femma!

Felix: Hållbarhet som begrepp är så vansinnigt brett. Dels har vi de ekologiska aspekterna, dels de sociala. Vissa kan ifrågasätta varför vi producerar i Asien. Är det verkligen hållbart? Visst frakten är lite längre mot om vi hade producerat i Portugal men samtidigt kan vi aktivera en ekonomi som är i större behov av att aktiveras och sätta människor i arbete som är i större behov av en inkomst. Ibland måste man ge avkall på en viss aspekt av hållbarhet för att nå en annan. Man försöker göra något så bra som möjligt och följa sin inre kompass. Fokuset på hållbarhetsfrågor, eller på något slags socialt eller ekonomiskt pathos är fortfarande så marginellt i den globala modedebatten. Eller, det kanske är en betydande dela av debatten men det är fan en obetydlig del av produktionen. Jag vet inte hur många fabriker vi har haft kontakt med som inte förstår vad man pratar om när man säger att man vill göra nåt hållbart, ekologiskt och vill jobba i alternativa material i stället för bomull. De fattar inte varför. Varför vill ni det, det kommer ju kosta mer? får man som svar på sina fråga.

TRÅD: Är hållbar produktion idag snarare en hygienfaktor än ett säljargument?

Carl: Ja men precis. Det är viktigt för branschen i stort att det nämns och tas upp. Sen kan man ju tycka att det borde vara en självklarhet men vi är inte där ännu, långt ifrån. Genom att berätta att vi har de här värderingarna och bryr oss om det här kan vi bli opinionsbildare. För det är ju vi som varumärke som sätter agendan. Och om vi då säger att det är coolt att bry sig lite extra så kommer vi förhoppningsvis påverka några med det.

TRÅD: Har ni valt återförsäljare som tänker som ni kring hållbarhet?

Carl: Vi har snarare fokuserat på att få till en hållbar produktion än att hitta reko återförsäljare men när vi sitter och letar själva så blir det naturligt så. Det känns enklare för att folk som driver schyssta butiker ofta är vettiga människor att ha att göra med samtidigt som de förstår vår produkt. Vår approach är ju lite knasig och då behöver vi jobba med folk som har ett lite öppnare sinne, är vakna och vana med att ta alternativa vägar. Det blir roligare och lättare och det gillar vi!

TRÅD: Ni håller förhållandevis bra priser, vilket inte är helt vanligt när man är ett relativt litet, nystartat företag med en unik produktidé. Hur är det möjligt?

Felix: För att det ska gå i linje med våra principer om att sprida idéer så vill vi att våra produkter når så många som möjligt hellre än att vara för dyra och nå få. Vår råvara är relativt billig och det hjälper så klart till att hålla priserna nere. Man måste börja tänka annorlunda. Om man bara slutar gå i samma hjulspår som tidigare så kan man hitta massa roliga lösningar. Det tror jag är modevärldens största utmaning.

TRÅD: Hur går er designprocess till?

Carl: Vi är varken designers eller mönsterkonstruktörer utan skarvar med inspirationsbilder och MS Paint-skisser. Det kan tyckas krångligt men det är också ganska kul att bara köra. Vi sitter och rotar böcker, kollar gamla liveupptagningar med favoritband, följer Patagonias instagramflöde och allt möjligt. Vi pusslar och tänker snarare än skissar ner nåt på ett tomt vitt papper.

TRÅD: Vilken respons har ni fått från era kunder på att ni arbetar med återvunnet material?

Carl: Mer än vad vi hade räknat med faktiskt.

Felix: Ja men det kanske framförallt är för att de som hör av sig är de som känner sig extra berörda av vårt budskap. Men det är fint. Vi har fått mycket stöd på den fronten. Människor känner att vi är nånting på spåren. Det känns kul!

Carl: Många vill matcha ihop oss med andra människor som gör liknande saker för eventuella samarbeten. Folk har varit väldigt vänliga.

Felix: Det är också de smågrejerna som får en att vilja fortsätta. Ibland är ett tungt att försöka göra någonting lika fett eller fetare än alla andra, men samtidigt snällare. Men när vi får den typen av stöd så blir vi peppade! I höstas blev vi till exempel nominerad till Världsnaturfondens pris som Miljöhjältar. På ett sätt är det ju jättetramsigt med priser men man blir ju superglad över att de har sett att vi ändå försöker.

TRÅD: Framtiden då?

Felix: I och med att vi båda jobbat i jeansbutik så har vi drömt länge om att starta ett jeansmärke eller att göra den perfekta t-shirten. Hittills har det varit fullt fokus på lädret men nu har vi hamnat i ett läge där vi har möjlighet att ta det ett steg vidare och bredda vår produktkatalog. Jag tror att vi båda tycker det skulle vara nice att ha en hel siluett att erbjuda. T-shirtlinjen är i stort sett klar, det andra får ta sin tid. Att göra jeans är ett så förbannat stort projekt. Drömmen är att hitta ett denimväveri som jobbar i alternativa material som hampa eller bambu men det är jättesvårt att hitta och superdyrt.

Carl: Ja vi kämpar just nu för att hitta rätt väveri. Många av de stora väverierna som andra svenska märken jobbar med garvar ju nästan när vi säger vad vi vill göra och vilka krav vi har. Det är ett detektivarbete och det är superkul! Det kommer bli bra och vi har fått mycket pepp från kunder som gillar vår grej.

TRÅD: Hur ser ni på att växa? För även om ni gör saker bättre än många andra så har ni ju trots allt en miljöpåverkan.

Felix: Det är så otroligt komplext. Vi har aldrig gjort anspråk på att vara ett så hållbart märke att det går att skala upp i oändlighet, utan vi vill erbjuda ett bättre alternativ än vad som finns på marknaden idag. När det kommer de nya produktgrupper vi jobbar med, som jeans och t-shirts, så har vi hittat nya lösningar som gör att vi kan skala upp det här rejält. Kläder kommer ju alltid att inhandlas och kan man bara producera dem på ett bättre sätt så är vi en bit på väg. Men opinionsbildning är nästan viktigare. Att vi jobbar med återvunnet skinn verkar väcka många idéer och tankar hos människor, och även om någon som ser av vårt budskap inte köper en skinnjacka eller väska av oss så väcker det i alla fall nånting hos den personen. Jag tror det är viktigt att visa att det går att göra saker annorlunda.

Text: Jennie Johansson
Foto: Sissel Wincent