F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag tr\u00e4ffar Ninna Berger sitter hon uppflugen p\u00e5 en byggst\u00e4llning i det gamla\u00a0stationshuset p\u00e5 Lilla Bantorget i Stockholm. Hennes l\u00e5nga m\u00f6rka h\u00e5r sm\u00e4lter ihop med de svarta\u00a0tygstycken hon k\u00e4mpar med att h\u00e4nga fr\u00e5n taket. Det \u00e4r dagen f\u00f6re vernissage f\u00f6r Fasionplay#6, en\u00a0utst\u00e4llning med unga experimentella konstn\u00e4rer och designers som arbetar i gr\u00e4nslandet mellan\u00a0konst och mode. Jag har h\u00f6rt talas om att Ninna har tillverkat metervara av gamla svarta\u00a0polyesterbyxor och \u00e4r nyfiken p\u00e5 hennes s\u00e4tt att jobba med det \u00e5tervunna materialet. Tv\u00e5 och ett\u00a0halvt \u00e5r senare sitter vi p\u00e5 Kaffebar p\u00e5 St Paulsgatan och pratar om de \u00e5tervunna polyesterbyxorna\u00a0och Ninnas f\u00f6rh\u00e5llande till textil, mode och tiden. $\"restructional_clothing_4am300\"$ <\/a>
\n<\/a><\/p>\n

Projektet med polyesterbyxorna som hon kallade f\u00f6r The archaeology of Restructional Clothing var\u00a0en f\u00f6rl\u00e4ngning p\u00e5 det arbete hon b\u00f6rjat med redan vid sin tid p\u00e5 Konstfack. Genom att gr\u00e4va fram\u00a0och \u00e5teranv\u00e4nda s\u00e5 m\u00e5nga parametrar som m\u00f6jligt p\u00e5 ett avlagt plagg, bland annat\u00a0m\u00f6nsterkonstruktion och material, skapade hon en ny handarbetad restprodukt. I just det h\u00e4r fallet\u00a0blev det metervara.<\/p>\n

Hon kallar sin designmetodik f\u00f6r restruction. Begreppet inneh\u00e5ller betydelser fr\u00e5n bland andra de\u00a0engelska orden deconstruction, construction, reconstruction, recirculation och resurrection.\u00a0Tillsammans bildar de bakgrund till den designmetodik som utg\u00e5r fr\u00e5n andrahandsmaterial och som\u00a0kommit att bli hennes. Hon uttrycker i ett manifest p\u00e5 hemsidan f\u00f6r Restructional Clothing vilka tre\u00a0parametrar som ing\u00e5r i metodiken och som f\u00e5r s\u00e4tta ramarna f\u00f6r den del av hennes arbete som\u00a0ibland resulterar i kl\u00e4der: Allt material \u00e4r andrahandsmaterial, hon jobbar bara i svart och alla plagg\u00a0\u00e4r hantverksm\u00e4ssigt gjorda i Stockholm.<\/p>\n

$\"restructional_clothing_6am300\"$ <\/a><\/p>\n

Varf\u00f6r hon valt att arbeta med andrahandsmaterial \u00e4r uppenbart efter att ha pratat med Ninna en\u00a0stund. Hon ber\u00e4ttar att hon redan under sin utbildning p\u00e5 Konstfack gick igenom en period av\u00a0klimat\u00e5ngest och ifr\u00e5gas\u00e4ttande \u00f6ver v\u00e4rldens sociala or\u00e4ttvisor. Men med tiden har fr\u00e5gorna\u00a0snarare blivit en drivkraft till att f\u00f6r\u00e4ndra de r\u00e5dande normer och metoder som finns inom textil-\u00a0och modef\u00e4ltet.<\/p>\n

Det h\u00e4r med att bara jobba i svart \u00e4r delvis ett estetiskt val. Ninna har alltid varit mer intresserad av\u00a0form \u00e4n f\u00e4rg men framf\u00f6rallt \u00e4r anledningen att hon valt att jobba med svart att den svarta f\u00e4rgen \u00e4r\u00a0befriad fr\u00e5n tid. Den b\u00e4st-f\u00f6r-st\u00e4mpel som kan finnas p\u00e5 andra f\u00e4rger eller m\u00f6nster g\u00e5r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att\u00a0undvika.<\/p>\n

Vi pratar en stund om tiden och Ninna s\u00e4ger att hon alltid har v\u00e4rderat tid \u00f6ver pengar. \u201cVi lever i en\u00a0ekonomi som genererar stress och som inte ger utrymme eller ber\u00f6m f\u00f6r att testa, prova och t\u00e4nka!\u201d\u00a0Ninna har genom sin arbetsmetodik skapat detta utrymme. Hon har aldrig jobbat efter s\u00e4songer,\u00a0beskriver sitt arbetss\u00e4tt som l\u00e5ngsam och f\u00f6rst\u00e5r inte sj\u00e4lv hur hon skulle h\u00e4nga med i det\u00a0uppskruvade tempo som kallas modebranschen. Inbyggt i tempot finns ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande av\u00a0systemet. Hon vill frikoppla kl\u00e4der fr\u00e5n s\u00e4song och tid. Ninna g\u00f6r plagg, inte mode. Trots det\u00a0p\u00e5pekar hon att vi lever i v\u00e5r samtid och blir p\u00e5verkade av allt runtomkring. Hon vill att man ska f\u00e5\u00a0tillbaks den d\u00e4r k\u00e4nslan man hade n\u00e4r man var liten, n\u00e4r man lekte med kl\u00e4der. \u201dDet \u00e4r det som\u00a0mode g\u00e5r ut p\u00e5. Om man har en relation till sina kl\u00e4der och leker fram sin stil, d\u00e5 h\u00e5ller de ocks\u00e5\u00a0mycket l\u00e4ngre.\u201d<\/p>\n

Jag fr\u00e5gar hur hennes kl\u00e4dskapande har p\u00e5verkat hennes egen kl\u00e4dkonsumtion: \u201cJ\u00e4ttemycket. Jag\u00a0k\u00f6per aldrig kl\u00e4der. Vid speciella tillf\u00e4llen b\u00e4r jag min egen design men mest blir det plagg som jag\u00a0har f\u00e5tt till mina projekt, s\u00e5 min kl\u00e4dkonsumtion har l\u00f6st sig ganska bra. Jag \u00e4ger j\u00e4ttemycket kl\u00e4der\u00a0men inget \u00e4r nyk\u00f6pt. Eftersom allt \u00e4r svart g\u00e5r jag helt efter material n\u00e4r jag v\u00e4ljer plagg. Som en\u00a0blind k\u00e4nner jag mig fram i garderoben. Jag har kl\u00e4der som jag anv\u00e4nder j\u00e4ttemycket i en period.\u00a0Sen \u00e5ker de l\u00e4ngst in i garderoben f\u00f6r att ett eller ett par \u00e5r senare \u00e5teruppt\u00e4ckas. Jag hittar nygamla\u00a0favoriter och kombinerar dem annorlunda s\u00e5 att de f\u00e5r ett nytt och f\u00f6rl\u00e4ngt liv.\u201d<\/p>\n

$\"restructional_clothing_9am300\"$ <\/a>
\nHon s\u00e4ger att hon \u00e4lskar textil och att hon kan bli alldeles rusig av att arbeta med materialen. Till\u00a0och med ett fulmaterial som polyester! Men mest av allt mjuknar hennes hj\u00e4rta av den omsorg om\u00a0kvalitet och s\u00f6mnad som finns i \u00e4ldre plagg. Kvaliteten p\u00e5 dagens kl\u00e4der \u00e4r inte som f\u00f6rr. Idag \u00e4r vi\u00a0inte skolade i kvalitet. Mycket av den kunskap som tidigare generationer besitter \u00e4r idag bortgl\u00f6md\u00a0och vi \u00e4r ist\u00e4llet skolade i trend.\u00a0P\u00e5 min fr\u00e5ga om hon tycker om att bli instoppad i facket \u201ch\u00e5llbar designer\u201d svara hon att det inte \u00e4r\u00a0n\u00e5got hon t\u00e4nker p\u00e5. \u201cJag f\u00f6rst\u00e5r ju att jag hamnar i de h\u00e4r sammanhangen p\u00e5 grund av mitt\u00a0arbetss\u00e4tt men det \u00e4r inget jag s\u00f6ker mig aktivt till. Jag f\u00f6rs\u00f6ker inte passa in. Alla tankar om\u00a0h\u00e5llbarhet \u00e4r inbakade i min designmetodik och s\u00e5 sj\u00e4lvklara f\u00f6r mig att jag inte ens t\u00e4nker p\u00e5 det.\u201d<\/p>\n

Jag fr\u00e5gar henne om hon ser n\u00e5gra risker med att n\u00e4rma sig en modebranschen som hon f\u00f6r l\u00e4nge\u00a0sedan moraliskt d\u00f6mt ut. \u201cJag har ingen anledning att \u00e4ndra p\u00e5 det s\u00e4tt jag jobbar. Att vara en del av\u00a0det traditionella modesystemet har aldrig intresserat mig. Det handlar om att hela tiden f\u00f6rs\u00f6ka l\u00e4ra\u00a0sig sj\u00e4lv nya saker och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 nya infallsvinklar. Jag tror snarare att jag kan vara en\u00a0\u00f6gon\u00f6ppnare f\u00f6r att det finns andra s\u00e4tt att se p\u00e5 och anv\u00e4nda sig av mode \u00e4n det modepubliken \u00e4r\u00a0van vid\u201d.<\/p>\n

I Ninnas senaste projekt Making Resurrection kan man ana plaggen som delarna \u00e4r tagna ur. En\u00a0arkeologisk fyndplats framtr\u00e4der och ur dammet reser sig ett nytt plagg.<\/p>\n

Text: Jennie Johansson
\nFoto:\u00a0Ninna Berger<\/p>\n<\/article>\n

<\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

…<\/p>\n","protected":false},"author":6,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[3988],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43164"}],"collection":[{"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43164"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43164\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":43195,"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43164\/revisions\/43195"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43164"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=43164"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/thewaveswemake.se\/trad\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=43164"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}