Elisabeth Svalin Gunnarsson är skribent och fotograf med trädgård, historia och arkitektur som ämnesområden. År 2010 skrev hon boken Dahlior som fick fina recensioner och som dessutom blev nominerad till Årets trädgårdsbok. Nu finns en nyutgåva man kan njuta av. Och här delar Elisabeth med sig om odling och dahlior.
Kort om dahlior och odling
Dahliorna är en underbar blomma– och så givmild! En enda knöl ger mängder av blommor som fortsätter att blomma ända tills frosten kommer. Länge var den bortglömd, för man tyckte att den krävde väldigt mycket arbete, men om man inte odlar 100-tals dahlior så tar faktiskt inte upp- och nedgrävningen på höst och vår så läng tid. Jämfört med hur mycket tid en gräsmatta kräver så är dahliorna närmast en latmansblomma. Vinterförvaringen är en annan orsak till att den anses krånglig; moderna bostäder är sällan har passande förråd för dahliornas vinterförvaring. Men det finns ofta lösningar. Man kan ju också låta dem stå kvar i jorden och kompostera sig själva och köpa nya varje år.
Bra att veta om dahlian
• Det finns ca 55 000 olika sorter – så alla kan hitta sin egen favorit
• Ett bra standardsortiment säljs varje vår i trädgårdshandeln. Köp gärna så fort de kommer och förvara dem svalt och inte för torrt tills det är dags att sätta ut eller förkultivera. För lite mer ovanliga sorter kan man söka hos handlare på nätet – både svenska och utländska
• Knölen är bara växtens skafferi, det som ger skott är de ”ögon” som brukar sitta invid den avklippta stammen. Utan ögonen blir det ingen växt ovan jord. Titta i påsen när du köper att det finns ögon.
Om odling
• Dahlian har inte så stora krav, men gillar kraftig, näringsrik och framförallt väldränerad jord. Den avskyr att stå med knölarna i fukt, då den lätt ruttnar.
• Dahliorna har en mycket lång växt- och blomningsperiod och behöver därför mycket gödsel och vatten. Ge bara inte för mycket kväverik gödsel – då blir det mer blad än blommor. Under sommaren är det viktigt att vattna ordentligt och är det hett behöver den ännu mer.
• Man kan sätta knölarna direkt på friland så fort frosten säkert är över, men då kommer blomningen igång lite senare, kanske först mot slutet av juli. Förkultiverar man knölarna kommer de tidigare och står emot snigelangrepp bättre.
• Dahliorna sätts då i krukor med tillräcklig plats för alla knöldelarna. Jorden ska vara lätt fuktad och de ska stå ljust och svalt, det räcker med 12–15 graders temperatur. När de första små gröna skotten visar sig kan man ge dem lite mer vatten och så småningom även med lite gödning i.
• Man kan toppa skotten när de kommit en bit. Då får man kraftigare plantor som förgrenar sig och blir täta.
• När frosten är över planteras knölarna ut på friland på en solig plats med väldränerad och välgödslad jord, vindskyddat men inte instängt och för hett. Minst 14–15 graders jordvärme behövs för att de ska trivas vid utplanteringen.
• Gräv hål stora nog för hela knölen att spridas. Fyll på med god jord. Rothalsens topp får inte begravas av jord, bara ett tunt jordlager ska täcka den. Vattna ordentligt.
• Under sommaren behöver man mest se till att de är ordentligt uppbundna, vattnade med gödselvatten och pyssla lite allmänt med dem. Titta varje dag efter sniglar och snäckor.
Höst
• På hösten ska de upp, märkas och in i förvaring. Det är svårt att ge några generella råd. Men de ska stå svalt och mörkt, det är det viktigaste. Allt beror på förrådsplats, fuktighet, klimat och köldförhållanden.
• Sand, torv eller sågspån är de klassiska packmedlen, men eftersom den största faran är fukt, och de mögel- och svampangrepp som följer på det, är det inte alltid bra då de drar till sig fukt och lagrar den. Endast om man har ett kruttorrt förråd fungerar det.
• Är det torrt och svalt kan man låta jorden sitta kvar som ett skyddande lager mot uttorkning. Man kan lägga de lite jordiga knölarna i tidningspapper och i papperskassar och sedan svalt och mörkt. Undvik att svepa in i plast. Kondensen som uppstår kan få knölarna att ruttna.
Text och Foto: Elisabeth Svalin Gunnarsson
Hitta mer inspiration och kunskap på Elisabeths sida Kulturträdgården.
