Mattias är formgivaren och illustratören som bor med sin fru och barn i Örebro. Han gillar att gå i skogen och att baka. Och just bakande är något som kommit väl till hands den senaste tiden när Mattias driver konst- och hållbarhetsprojektet “Soo sad to see you go”.
Under instagramkontot med samma namn dokumenterar Mattias, under ett år, den mat som han själv kastar. För hur mycket mat kastar vi egentligen själva, och varför?
Mattias bilder är snygga och vid ett snabbt ögonkast ser dom ut som vilket matkonto på insta som helst, men sen kommer käftsmällen när en ser det mögliga eller läser den ärliga och ibland humoristiska texten under bilden.
Hur kom det sig att du startade det här projektet?
Det hela började nog med att jag hörde någon siffra på att vi slänger runt 30% av all vår mat. Jag tyckte det lät helt absurt och ville undersöka om jag som ändå tycker att jag är miljömedveten och sparsam verkligen kastar bort så så mycket mat.
Slänger du mindre i och med projektet? Att du liksom “skärper dig” när du har allas ögon på dig?
Jag tänkte från börjat att det hela skulle bli ett undersökande konst-/hållbarhetsprojekt där jag helt enkelt fortsatte att slänga lika mycket mat som förr men med den skillnaden att jag tog ett kort på allt. Sen är det ju som du säger att jag har många ögon på mig genom projektet. Att slänga mat känns inte bra och jag klarar inte helt cyniskt bara fortsätta slänga. Det blir så uppenbart när jag tar ett kort på allt. Det hela är ju ganska skämmigt och det har verkligen blivit så att jag vill slänga så lite det bara går.
Mattias bor i en gammal villa tillsammans med sin fru Elin och deras tre barn Viggo 10, Ebbe 8 och Sonja 5.
Vad har din familj tyckt om projeket?
Min fru tycket nog att det är lite extremt. Barnen tycker att det är lite kul. De säger att ”nu måste du fotografera” och att ”du bakar ju på allt”. Jag tyckte om att baka tidigare och nu har det blivit många experimentbröd med sur mjölk, grötrester, morötter och ägg. Ja, lite av vad som blivit över helt enkelt.
Var det någon typ av mat som du tenderar att slänga oftare än annan typ av mat?
Det som oftast blir dåligt är mjölk men det bakar jag på eller gör ost av. Grönsaker kan vara svårt att hinna hålla koll på. Och sen slänger vi ut ganska mycket kaffe. Det är irriterande.
Blir det färre och färre mat som du slänger? Att du efter projektets gång har lärt dig mer om att hushålla.
Det blir mindre och mindre för jag ogillar verkligen att slänga mat. Det blir att jag försöker tänka efter redan i affären så att jag inte köper för mycket. Sen har det blivit att jag plockat fram några gamla husmorsknep och tänk kring hur man tar tillvara på allt.
Vad har varit den största utmaningen hittills?
Jag är en person som inte gillar för mycket rutiner och är har dålig uthållighet och det ställer till det för mig. Att planera och hålla koll på vad som finns i kylskåpet är ju bra för att veta vad som ska ätas först. För det är ju också en stor sak – Idag så finns allting tillgängligt jämt och vi är vana att kunna äta det vi är sugna på för stunden. Hur kul är det då att äta överbliven potatis bara för att den håller på att bli gammal? Att vända ”Vad är jag sugen på nu?” till ”Vad behövs ätas upp först?” och att göra det på ett lustfyllt sätt, det är inte helt enkelt. Jag gillar att experimentera och upptäcka nytt i det mesta och det kommer väl till pass när man står där med tre ägg, en halvdålig zucchini och två skivor skinka med passerat bäst-före.
Har gränsen för “okej att äta” flyttats under projektets gång? Som t ex att du kan tänka dig att äta mat som du tidigare kastat.
Ja aningens. Dock inte så mycket för jag var inte så kinkig tidigare heller.
Hur har omgivningen reagerat?
Jag har faktiskt inte berättat det för så många. Jag upplever att kulturen i samhället och hos våra vänner är att man har ju råd att unna sig bra mat. Och inte behöver man hålla på att spara små slattar och rester. Att vara den som vill spara en kvarts pizza på restaurangen gör att jag upplevs som snål.
Allt eftersom projektet gått så har det blivit mer intressant att titta på orsakerna till att jag slänger. Och det har mycket att göra med vad omgivningen tycker och vad det finns för normer i samhället.
Har ditt sätt att tänka kring mat förändrats?
Ja, det har det verkligen. Och inte bara kring mat. Att driva ett sånt här projekt under en så lång tid har påverkat mig på fler plan än jag trodde i början. Det gör att jag börjar tänka kring kläder, köksutrustning, elektronik ja kring alla saker som vi behöver eller inte behöver.
Du har redan börjat spåna på ett nytt projekt ”Nice to see you again”. Berätta!
Förlängningar av det här projektet skulle kunna vara ett dokumenterande av de saker som jag inte slänger. Saker som inte syns här på bilderna. Saker som jag lyckas rädda och som blivit något annat i stället. Ett annat projekt skulle kunna bli måleri eller teckning med slängd mat. Sen är mögel väldigt vackert. Det skulle man kunna göra något med. Men just nu är jag mer inne på någon att ta fram bilder eller något konceptuellt kring annan form av överkonsumtion och slöseri.
Till sist, vad händer 2016? Tror du att semestern kommer att bli en utmaning med maten?
På semestern så bryts alla vanor och man har mindre möjlighet att spara och frysa in. Så tyvärr kommer det nog bli flera foton per dag, men målet är att Instagramflödet skall sina helt.
Läs mer om Soo sad to see you go på Mattias sida.
Och missa inte instagramkontot Soo sad to see you go.
The waves om Mattias projekt Förpackad
The waves om Mattias projekt Nice to see you again
Text: Helena Johnzon Dahl
Foto: Mattias Käll
