De nordiska länderna har starka badkulturer. Det kalla klimatet och ländernas geografiska utformning har gjort att vissa former av badande etablerade sig redan under förhistorisk tid. Bastubad, kallbad, källbad och motionsbad är en del av Nordens kulturhistoria som har överlevt i tusentals år. Ulrica Nordströms bok handlar om badandet i Norden; om attityder och förhållningssätt till badandet, våra gemensamma men också egna badtraditioner i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island. Vad är det som är specifikt med nordiska bad och var finns dagens intressantaste och mest spektakulära bad? Ulrica Nordström besöker bland annat svenska kallbad, finska bastubad mitt i Helsingfors och naturligt uppvärmda isländska källor.
Bor: Stockholm
Aktuell: med boken Nordiska Bad. I sjö, hav, bassäng och källa.
Varför ville du skriva en bok om Nordiska bad?
Bad är kanske inte det första man förknippar med Norden med tanke på vårt kalla klimat. Men vi har ju faktiskt en högst levande badkultur som utövas året om – med allt från bad i kommunala simhallar till sommar- och vinterbad utomhus. Att bada när man reser är ett bra sätt att ta del av en kultur. Och just den nordiska badkulturen önskar jag att fler ska upptäcka.
Var hittade du inspiration?
Jag har rest en del i de nordiska länderna och tycker speciellt mycket om Finland och Island. Det är två länder där badande är stor del del av vardagskulturen så jag har funnit mycket inspiration till boken i finska bastur i varma bassänger på Island.
Vad väljer du själv, om du får välja mellan sjö, hav, bassäng och källa?
Jag måste nog säga att favoriten är att bada i öppet vatten, i sjö eller hav, i kombination med en vedeldad bastu på vintern.
När och hur började din passion för att bada?
Jag är uppvuxen i ett samhälle i Norrbotten där det kommunala badhuset, “Badde” var den plats jag vistades mest utanför hemmet när jag var barn. Där lärde jag mig att simma men jag gick även dit för att träffa kompisar. Jag började träna och tävla i simning när jag var i sjuårsåldern så jag har spenderat väldigt många timmar i badhus under ungdomsåren.
Skiljer sig nordiska bad mot andra bad?
Ja, till viss del. Mycket handlar så klart om att baden är utformade efter vårt klimat. Vi gillar växlingarna mellan varmt och kallt, oavsett om det betyder att gå in i ett badhus, eller sätta sig i en bastu eller en het källa när det är kallt ute. Sedan är de kommunala badhusen, och möjligheten för barn att lära sig simma i dem, en viktig del av den nordiska välfärden. Allmänhetens tillgång till badhus i de nordiska länderna är på många sätt unik.
På vilket sätt skiljer sig våra svenska badtraditioner med badtraditioner i Finland, Norge, Danmark och Island?
Vi har en ganska eklektisk badkultur i Sverige. Vi har både influerats av finländarnas bastubadandeoch var också snabba på att komma igång med badhusbyggandet under 1900-talets början. Sverige har vi också haft en stark kurortskultur som visserligen till stor del har försvunnit men som lämnat spår efter sig i form av de kvarlevande kallbadhusen, framför allt i Skåne och på västkusten.
Vilken tid på dygnet badar du helst?
När jag vinterbadar gör jag det helst på kvällen för då kan man hoppa i isvaken utan badkläder eftersom det är mörkt. På sommaren är ett morgondopp ganska oslagbart.
Hur ofta badar du?
Det varierar i mån av tid men en vecka utan minst ett bad är inte en fullbordad vecka.
När på året badar du allra helst?
Det är härligt att bada på sommaren men jag längtar mest efter vinterbadet.
Vad händer i kropp och knopp när man badar?
Det finns forskning som visar att bastu och vinterbad förbättrar hälsan, men det har jag inte skrivit så mycket om i boken. Men jag tror att alla som badat, oavsett i vilken form det sker, kan skriva under på att det är både avkopplande och stärkande för kropp och själ. Badet kan också vara en plats för social samhörighet, där ens status, kön eller klass inte har någon betydelse. Det är befriande. Personligen tycker jag också att man i vinter- och bastubadandet kommer i kontakt med naturens element – eld, luft och vatten, vilket vi urbana samtidsmänniskor gör allt mer sällan.
Vad händer framöver för dig?
Jag har börjat intressera mig för en svensk djurrättsaktivist som var verksam i början av 1900-talet. Vi får se om det kanske blir en bok till slut.
Foto: Henrik Bonnevier
