Warning: Trying to access array offset on value of type null in /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-content/themes/20160107-simplemag/functions.php on line 117
Warning: Trying to access array offset on value of type null in /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-content/themes/20160107-simplemag/functions.php on line 141
Warning: Cannot modify header information - headers already sent by (output started at /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-content/themes/20160107-simplemag/functions.php:117) in /customers/2/c/2/thewaveswemake.se/httpd.www/wp-includes/feed-rss2.php on line 8
Knappt två timmar senare klev vi av en buss och kände doften av skog, öppna landskap och bondgårdar. Med ryggsäckarna på ryggen började vi vandra. Vår tur började på idylliska grusvägar och till en början gick vi i ganska så rask takt. Efter ett par kilometer vek vi av in i skogen och på smala stigar fortsatte vi gå. Runt omkring oss bredde ljungen ut sig i en rosalila färgton och tystnaden som omgav oss var slående. Inte ett ljud förutom några enstaka fåglar som kvittrade och så vindens susande i träden. Sådär fortsatte vi i några timmar tills våra magar började protestera. Vi hade ju trots allt inte ätit något sedan frukost och det var flera timmar sedan. Vi hittade en öppen plats där vi packade upp Trangiaköket men eftersom det var så blåsigt hade vi rätt svårt att få igång någon eld. Hur som helst, en stund senare kunde vi njuta av pulvermos (perfekt vandringsmat) och kikärtor.
Mätta och belåtna fortsatte vi vandra. Vi gick längs smala skogsstigar, på öde landsvägar, bland klippor och berg och på fina grusvägar. Med 15 kg packning på ryggen blir allt ganska jobbigt och efter några timmars vandring började våra fötter ömma och energin började sina. Vilopauserna kom allt tätare men vi hade fortfarande en bit kvar att gå innan vi var framme vid vår tilltänkta lägerplats. Så vi fortsatte. Och fortsatte. De sista 2 kilometrarna kändes evighetslånga men till slut började den täta skogen att glesna och efter en stund kunde vi skymta en liten sjö. Efter att ha traskat över några ljungtäckta klipphällar nådde vi fram till sjön. Bland klipporna fanns en eldstad och vid sjökanten fanns en gräsplätt precis lagom stor för vårt tält.
Efter att ha svalkat fötterna i sjöns kalla vatten reste vi tältet och sedan var det återigen dags att laga mat. Mackor och linssoppa stod på menyn och trots att soppan inte bestod av annat än passerade tomater och linser var det den godaste middag vi ätit på länge. Mat smakar aldrig så bra som när man äter ute i naturen efter timmar av tuff vandring. Vi konstaterade att vi vandrat ungefär 2 mil under lördagen så kvällen spenderades på en klippa där vi pratade, spelade kort och tittade på den spegelblanka sjön. När solen gått ner kröp vi in i tältet och efter ytterligare en vända kort var vi så trötta att vi inte hade något val än att borsta tänderna och krypa ner i sovsäckarna. Jag vaknade flera gånger under natten och hörde både räv och möss tassa förbi utanför tältet. I övrigt var det alldeles tyst.
Vi vaknade utsövda och som tur var hade värken i fötterna försvunnit över natten. Vi rev tältet, lagade havregrynsgröt på Trangiaköket och sedan bar det av igen. Vandringen gick genom betydligt enklare terräng på söndagen och tur var det för kroppen började snabbt värka och fötterna var inte så fräscha som vi först trott. Större delen av dagen gick vi på vackra grusvägar som passerade genom öppna landskap. Vi åt tidig lunch vid en sjö och sedan hade vi bara dryga milen kvar till vårt mål.
De sista 6 kilometrarna blev en riktig utmaning eftersom fötterna värkte som aldrig förr och axlarna var möra efter att ha kånkat på tunga ryggsäckar så länge. Men, vi krigade oss fram till målet och precis när vi nådde busshållplatsen började de första regndropparna falla. Med fyra mil i benen satte vi oss på bussen och åkte hem till rinnande vatten, induktionshäll och ytterdörr. Aldrig uppskattar man dessa bekvämligheter så mycket som efter några dagar ute i det vilda, men oj vad det är välbehövligt med ett break från dem ibland.
]]>
Juli bjöd också på många nya, spännande maträtter, bland annat pannkakor på vita bönor, glasspinnar och daal. Här är några matfotografier från juli:
Efter dagarna på landet åkte vi hem och packade om våra väskor för att sedan bege oss på äventyr till Afrika! Jag har än så länge bara hunnit skriva ihop ett kort inlägg därifrån, men mer kommer framöver. Inlägget med massor av bilder hittar du här.
Med bara ett par dagar kvar av juli åkte vi från Afrika, via Dubai, hem till Stockholm igen. Hundra maskiner tvätt senare lämnade vi på nytt lägenheten för att åka till landstället och njuta av lugnet och stillheten. Där är också där vi avslutar juli och spenderar de första dagarna av augusti. Fokus ligger nu på bärplockning och att ta tillvara på vad naturen har att erbjuda. Kameran går varm och fingrarna färgas lila av vinbär och blåbär. På många sätt känns det som att juli gått obeskrivligt fort, men å andra sidan har jag också hunnit med mycket och nu är jag mer än redo för augusti, dansande älvor över sjön och svampplockning (förhoppningsvis). Jag är också mer än redo för att börja jobba igen efter en lång ledighet. Jag tror att detta kommer bli en fin höst med många oförglömliga äventyr. Vad har ni för planer för hösten? Kram <3
]]>Denna resa är på de allra flesta sätt helt fantastisk, men det värker i hjärtat att se hur extremt fattigt det är och hur folket här lever. Jag tror att detta är den resa som jag lärt mig mest från, att uppleva en så totalt annan kultur och standard är minst sagt behövligt. Det vi tar för givet i Sverige är drömmar här och att se detta får en att dels uppskatta hur fantastiskt bra vi har det i Sverige och dels att vilja hjälpa ännu mer. Hjälpa människor, djur och natur. Att se djur som räddats från dåliga förhållanden, att se lyckan hos en invånare som får några kronor extra, att se passionen hos alla som arbetar med att bevara naturen. Det får en att tänka om, omvärdera och uppskatta saker på ett helt annat sätt. Den här resan har ofta känts som en tidsresa tillbaka till 50-talet och jag funderar på hur vi kan leva i ett sånt slit-och-släng-samhälle medan man här är nöjd om man har ett hus som inte släpper in vatten, möbler att sitta på och mat att äta. Som sagt, jag behöver nog lite tid att smälta alla intryck innan jag kan skriva och berätta på ett mer sakligt och lättförståeligt sätt. Nu fokuserar vi allt det fantastiskt vackra och underbara vi upplevt istället
Resan började relativt lugnt. Vi åkte runt på småvägar, passerade genom små byar och stannade där vi kände för det. För att vila upp oss efter den långa resan ner passade vi även på att upptäcka stränderna i närheten av där vi bodde. Kombinationen av kritvit sand och turkost vatten är verkligen en favorit hos mig, jag kan inte få nog. Under palmerna vilade vi upp oss och med jämna mellanrum fyllde vi på med näring från omogna kokosnötter.
Ett par dagar efter att vi kommit fram var det dags för det stora äventyret (ett av dem). Safari! Instängda i en buss som mest liknande ett militärfordon (elstängsel löpte runt hela bussen och dessutom hade bussen klätts in i ett tjockt galler) bar det iväg på de gropigaste och skakigaste vägar man kan tänka sig. Jag har fortfarande kvar ett par blåmärken efter allt studsande. Men den besvärliga vägen glömde man snabbt, för bara några meter från vägen såg vi lejon, noshörningar, zebror, strutsar, antiloper, giraffer och ännu fler lejon. Att vara endast ett par meter från en fullvuxen lejonhane är otroligt respektingivande och man var rätt glad att bussen var utrustad med alla specialgrejer. Med kameralinsen tryckt mot gallret lyckades jag fotografera rätt bra trots att gallret var frustrerande mycket i vägen.
Efter safarituren gjorde vi ett besök på ett ställe där de tog hand om giraffer. Där fick vi hjälpa till att mata dem och fick också chansen att klappa dem och komma verkligt nära. Lyckan efter att ha kommit så nära alla dessa fantastiska djur är rätt så påtaglig på bilden nedan. Jag kunde verkligen inte sluta le På vägen därifrån stötte vi ihop med leguanen Joe som vi så snällt fick prova att hålla i. Han var helmysig och så söt att jag till och med gav honom en puss!
När vi hunnit smälta safarituren och laddat batterierna var det dags för nästa utflykt. Tillsammans med en lokalinvånare begav vi oss till en aktiv vulkan där ljuset och naturen var helt sagolik. Vi passerade dånande vattenfall och vackra utsiktsplatser där vi stannade för att sträcka på benen och såklart för att fotografera.
Med en kokosnöt i högsta hugg och spänd förväntan bland palmbladen var det dags för det sista äventyret (för detta blogginlägg). Vi skulle iväg och simma med delfiner! En dröm jag haft sedan jag var 6 år gammal skulle äntligen besannas. Klockan fem på morgonen traskade vi ut till bilen och innan solen vaknat gav vi oss av. Bland sovande vildhundar for vi fram på vägar utan väglysen i den kolsvarta natten. På vägen såg vi solen och naturen vakna till liv och när solen kämpade sig över bergen satte vi oss i en liten båt och for ut på havet. Efter bara några minuter hamnade vi ett jättestim av lekande delfiner som undrade vad vi var för lustigkurrar som ville komma och leka. Snabbt drog vi på oss snorklar och fenor och hoppade i vattnet. Sedan simmade vi runt och delfinerna kom så nära att man kunde sträcka ut handen och ta på dem. Under vattnet hörde man deras visslanden och man såg hur lekfulla och nyfikna de är. Jag har inte kunnat kolla bilderna från undervattenskameran ännu, men jag tror att det kommer finnas några riktigt bra bilder på delfiner där. Jag ska visa er sen!
Detta var de stora äventyren vi varit på, men jag har fortfarande mycket kvar att visa och berätta så det kommer komma fler blogginlägg om denna fantastiska resa. Hoppas ni orkat läsa hit och hoppas att ni gillar bilderna. Kram på er alla <3
]]>
Jag älskar som sagt att resa och ärligt talat kan jag inte tänka mig ett liv utan resor. Däremot väljer jag att prioritera mina utsläpp, som Ekoenkelt skriver så himla bra om i det här inlägget. Vi äger ingen bil, vi har ett hållbart boende, vi åker kommunalt eller cyklar till jobbet/affären/stan. Allt som går köper jag ekologiskt och dessutom är jag vegetarian. Ja, nu sitter jag här och rättfärdigar mig själv ändå… Vad jag försöker säga är att jag prioriterar bort mycket annat för att kunna resa någon gång per år utan att krossa mitt eget miljöhjärta. Jag vet inte om det är så många runt omkring en som bryr sig om huruvida man reser, har en bil, källsorterar eller äter kött. Alla är så upptagna med sitt och i grund och botten tror jag att det här rättfärdigandet egentligen bara sker för att vi ska stilla vårt eget dåliga samvete.
Så, jag tror absolut att man kan leva hållbart trots att man flyger då och då. Det gäller att välja när och vart man flyger. Inrikes kan man ju faktiskt åka tåg och också till våra grannländer. Och som Ekoenkelt nämner i sitt blogginlägg – måste man åka till andra sidan jorden för att ligga i en solstol eller kan man göra det på hemmaplan? Återigen handlar det om att prioritera och kompromissa och när man hittar något som känns bra i hjärtat, ja då tycker jag att man ska köra på det.
Med det sagt har jag fått lätta mitt eget hjärta och förhoppningsvis fått någon annan att tänka till på sitt resande. Om ett tag åker vi till Mauritius i två veckor, men inte för att bara ligga i en solstol utan för att lära om oss teodling, hänga med exotiska djur, äta ekologiska frukter som inte finns här och för att se en annan kultur och natur. Detta är en drömresa som vi planerat för länge och jag vet att jag kommer ha lärt mig så mycket när jag kommer hem igen.
På tal om resor så jobbar jag för fullt med att sammanställa reseguider till olika länder/städer jag varit. Ni kommer att hitta dem i högermenyn och tanken är att listan ska få växa till sig allt eftersom. Så om ni har planer på att åka till Nya Zeeland, Italien, Grekland, Paris, Tyskland, Cypern eller åka på vandringsresa till Norge kan ni se fram emot guider vad det lider. Så länge delar jag med mig av några bilder från några av platserna.
Från Hobbiton, Nya Zeeland.
Champagne pool, Nya Zeeland.
Valsafari i Kaikoura, Nya Zeeland.
Abel Tasman nationalpark, Nya Zeeland.
Vattenfall, Nya Zeeland.
Vandring i Aurlandsdalen, Norge.
Berlin.
Italien.
Sicilien, Italien.
Kreta, Grekland.
Samos, Grekland.
Mera Grekland.
]]>