Så har det äntligen blivit dags för ett hemma hos-besök. Myrornas hållbarhetsstrateg Emma Enebog är först ut och Helena och jag åker till Bagarmossen i Stockholm för att hälsa på.
När dörren öppnas möts vi av varma kramar, kaffe och ett färgsprakande hem. Jag slår mig ner i den väldigt inbjudande kökssoffan och förundras över modet att våga måla en köksvägg rosa. Och inte lite svagt gammelrosa heller, utan en pigg, alert och kraftig kulört. Men det smälter in på ett härligt sätt och förvandlar köket till en lustfylld plats. Likaså det gul/vit-shackrutiga golvet, som jag faktiskt inte lägger märke till förrän strax innan vi ska gå. Då får man ändå lov att säga att hon har lyckats rätt bra.
Emma växte upp i Söderhamn och hennes miljöengagemang började formas redan som liten när hon spenderade mycket tid i skogen tillsammans med sin mormor och morfar. Hon minns också att hon blev väldigt påverkad av olika händelser, som exempelvis Tjernobyl-olyckan. Men det var inte självklart från början att hon skulle jobba med miljön, så när det var dags att plugga vidare efter gymnasiet kände hon sig först lite vilsen.
– Det fanns inget i de traditionella utbildningarna som lockade mej så en viss förvirring uppstod kring vad jag skulle bli när jag blev stor. Men 1999 hittade jag den första miljövetarutbildningen på Malmö högskola och förstod att man faktiskt kan arbeta med miljöfrågor. Då kände jag bara att det var helt rätt. Och på den vägen är det.
Lägenheten är full av prylar och möbler som hon samlat på sig under en lång tid. Det finns därför många minnen kopplade till sakerna och det är också så hon beskriver sin stil och sitt hem. Som en livshistoria samlad under ett tak.
– För mej blir det hemtrevligt att låta hemmet påminna mej om fina stunder. En stol köpt som student i Malmö, ett fat ärvt från min farmor och en affisch från en Berlin-resa med vänner är bra exempel på det. Jag har alltid handlat mycket secondhand och är lite svag för 60- och 70-tal. Men jag är ingen perfektionist utan hemmet får bli ompysslat när tid och lust finns
Att inte vara perfektionist är något jag tar till mig av när hon berättar om sina olika projekt i lägenheten, hon tar lite vad hon haver helt enkelt. I sovrummet har hon piffat upp väggen med ett vackert tyg på en enkel träpinne och i vardagsrummet hänger en tavla med sned och helt på ”feeling” utskuren passepartout. Men inte märkte vi det förrän hon pekade ut tavlan och förklarade att det helt enkelt fick duga bra som det var. Och så är det ju, det är oftast bara en själv som märker skavankerna. Ska det bli något gjort är det bara att köra, och i det här hemmet verkar det vara ett vinnande koncept.
För Emma är huvudsaken att det hon införskaffar till lägenheten och garderoben kommer hålla länge och att hon faktiskt kommer använda det. Att ställa sig frågan, varför köper jag det här, kan därför vara en bra grej innan plånboken åker fram. Men när det gäller second-hand shopping för den ovane kan det behövas lite träning att leta på ett annorlunda sätt. Emma tipsar om att det oftast är lättare om du vet på ett ungefär vad du är ute efter. Då kan du börja leta själv i butiker eller på nätsajter, eller fråga nära och kära att hålla utkik åt dig. Emma tar till exempel mycket hjälp av sin mamma som är en fena på inredning och har en utomordentlig förmåga att hitta just precis det Emma behöver.
Men ibland kan det också handla om ett starkt behov av något utan att egentligen veta vad. Som den gången när Emma skulle på ett event och inte hade något att ta på sig överhuvudtaget (känns det igen?) men lyckades sedan efter en sväng i en second hand butik hitta hela sin outfit; skjorta, kjol och skor, för under 200 kr. Det kan man kalla ett kap för både plånboken och miljön. Som en bonus visade sig skorna dessutom bli riktiga favoriter hon inte hade velat vara utan.
En annan kär favorit är Emmas bastuhandduk, som funnits med hela hennes uppväxt.
– Den fanns i min mormor och morfars sommarstuga, där vi alltid badade bastu. Nu när mormor sålde stugan fick vi barn, barnbarn och barnbarnsbarn dela på alla saker och jag tog bland annat handduken. Jag tycker den är snygg och den ger mej bokstavligen inre bilder av barndom, sommar och bastu.
Emmas hem är sannerligen ett personligt sådant och vi har med glädje tagit del av hennes historier. Om hon får drömma fritt vill hon självklart fortsätta förändra och göra skillnad med sitt yrke. I övrigt älskar hon vardag och ser fram emot att fylla den med allt från flärd och mys till äventyr tillsammans med sina barn, familj och vänner.
Hon pratar också väldigt varmt om just Bagarmossen där hon nu bott i sju år. Kaniner skuttar runt på gården, en nyfunnen vän i grannhuset vinkar glatt från sitt köksfönster och det perfekta gångavståndet till nackareservatet bjuder in till härliga promenader med orienteringsföreningens våffelstuga som belöning. En varm och familjär stämning helt enkelt, precis som hemma hos Emma.
Vi tackar hjärtligt för besöket!
Text: Linnea Magnusson
Foto. Helena Johnzon Dahl
