Karin Björquist på Gustavsbergs Porslinsmuseum

Utställningen Karin Björquist – en tanke tar form visar en av 1900-talets främsta svenska formgivare och Gustavsbergs första kvinnliga konstnärliga ledare. I utställningen går det att följa skapandeprocessen genom skisser och modeller till den färdiga produkten. Allt från Nobelservisen till stapelbara kaffekoppar och offentliga miljöer såsom Mariatorgets tunnelbanestation.

Karin Björquist (f. 1927), keramiker och formgivare

I höst visar Gustavsbergs Porslinsmuseum en utställning om Karin Björquist. Hennes produktion spänner från stapelbara kaffekoppar för rationella storkök till Nobelservisen för Nobelpristagare såväl som kungligheter. I utställningen går det att följa skapandeprocessen och idéer om hur design kan bidra till kvaliteter i vardagen. Några av de teman som utforskas är hantverk översatt till industrivara, formgivning för välfärd och arkitektonisk keramik. Totalt visas runt 250 föremål, allt från stengods, porslin och lergods till reliefer och golvplattor för offentliga miljöer. Det går även att se skisser och modeller, bland annat för det porslinsmuseum som planerades på 1960-talet men som aldrig byggdes.

En av Gustavsbergsfabrikens största satsningar är Nobelservisen som formgavs av Karin Björquist. I år är det 30 år sedan den kom till. 1988 fick kultur- och konsthistorikern Åke Livstedt i uppdrag av Nobelstiftelsen att förnya Nobelfesten inför prisets 90-årsjubileum. Visionen att dukning tillsammans med matkonst, underhållning och dekorationer skulle utgöra en helhet resulterade i en Nobelbankett förgylld med nytt porslin, glas, bestick och bordslinne. Det var en kraftsamling med förhoppning att kunna blåsa liv i svensk konstindustri som engagerade Gustavsberg, Rörstrand, Orrefors, Gense och Klässbol. I utställningen går det att se skisser och provexemplar som visar hur servisen växte fram.

NMGu 3582, Karin Björquist, Jonas Lindkvist, Skål “Kyoto”, modell BA, Utf. 1986, Benporslin, svart glasyr, målad och tryckt dekor i guld

Karin Björquist hade också flera uppdrag för offentliga miljöer där hon bidrog med formgivning i samarbete med arkitekter och beställare. Tillsammans med arkitekten Kjell Abramson vinner Karin Björquist 1961 första pris i Stockholms spårvägs tävling om gestaltningen av Mariatorgets tunnelbanestation. Väggarna med tusentals gulbruna keramikstavar blev en monumental uppgift för Björquist och hennes medarbetare. Exempel på andra gestaltningsuppdrag är Sturebadet och Riksbanken i Stockholm samt flertalet Domusvaruhus runtom i landet.

NMGu 3557, Gustavsberg, Karin Björquist, Klot, Formg. 1950-talet – 1960-talet, Drejat stengods blank skiftande turkosblå glasyr

Utöver material från Gustavsbergssamlingen visar utställningen också föremål ur Karin Björquists privata samling, vilket är möjligt tack vare en generös donation från formgivaren till Nationalmuseum 2017 samt unika föremål från Åke Livstedts arkiv. Sedan år 2000 förvaltas Gustavsbergssamlingen av Nationalmuseum efter en donation från Kooperativa förbundet.

Om Karin Björquist
Karin Björquist (1927–2018) föddes i Säffle. Som barn gjorde hon herbarier med växter och senare tecknade hon blad, växter och andra naturstudier. Intresset för form och design tog henne till Tekniska aftonskolan 1945 och sedan till Konstfack för fortsatta studier. Här gjorde hon en förflyttning från bildkonst och textil till glas och keramik. Efter praktik på Gustavsbergs porslinsfabrik uppmuntrades hon av den konstnärliga ledaren Wilhelm Kåge att söka anställning, vilket hon gjorde 1950. Efter en tid flyttade Björquist över till fajansmåleriet där hennes chef blev Stig Lindberg. I början av 1950-talet fick hon en egen ateljé att arbeta i och 1952 kom hennes första servis i produktion.

Karin Björquist (f. 1927), keramiker och formgivare

En stor inspirationskälla och referens för Karin Björquists arbete var studieresor till olika delar av världen, bland annat till USA, Mexiko och Japan. Intresset för växter kom att inspirera både hennes formgivning och dukningar. Driven av en önskan att ge människor en vackrare vardag vidareutvecklade hon Gustavsbergs tradition av funktion i kombination med en känsla för material och omsorg om formens plats – i handen såväl som i offentlig miljö. I nästan 50 år var Karin Björquist verksam vid fabriken och utsågs sedermera till Gustavsbergs första kvinnliga konstnärliga ledare.

Utställningen Karin Björquist – en tanke tar form visas på Gustavsbergs Porslinsmuseum 30 oktober 2021 – 6 mars 2022. Utställningens kuratorer är Ulrika Schaeder och Anders Svensson, Nationalmuseum.

 Biljetter till utställningen

Biljetter går att antingen förhandsboka på Gustavsbergs Porslinsmuseums webbplats eller köpa direkt på plats på museet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *