Kollaborativ ekonomi

Är Kollaborativ ekonomi ett svar på dagens konsumtionshysteri som folk har tröttnat på?! Eller är det kanske så att vi vill vara mer delaktiga och ha ett gemensamt ansvar över det varor och tjänster som vi konsumerar? Något som i alla fall är säkert är att vi börjar se allt fler exempel på affärsmodeller inom den kollaborativa ekonomin som växer fram i samhället.

Wear Wise är ett projekt som vi är med och driver tillsammans med flera andra parter. Syftet med projektet är att skapa affärsutveckling och nätverk inom den kollaborativa ekonomin, där man kan hyra eller dela på produkter, istället för att var och en köper egna. Genom att titta på Klädoteket som är en pågående verksamhet inom den kollaborativa ekonomin, ska vi dra lärdom av och hitta lösningar på hur man kan driva andra tjänster inom delande kulturen. Problemet är inte hur vi ska jobba med hållbarhet och att hitta kreativa lösningar och tjänster inom området, utan snarare hur vi blir ekonomiskt hållbara och kan konkurrera med den konventionella handeln. Detta är en stor utmaning för mindre aktörer som kanske tidigare har drivits på ideell basis. Genom projektet vill vi sammanlänka olika aktörer, såväl affärsutvecklare som entreprenörer, och mötas i diskussioner där vi kan hitta hållbara lösningar.

Idag ser vi redan många bra exempel på företag som lyckats driva ekonomiskt hållbara affärsmodeller inom den kollaborativa ekonomin. Ett sådant exempel är Airbnb. Företaget fungerar som en förmedling av privatpersoners bostäder. Airbnb tar ut en procentsats på varje bostad som hyrs ut, och genom den stora plattform som de har skapat så tjänar företaget stora pengar på sin kollaborativa affärsmodell.

Inom den kollaborativa ekonomin finns det både stora möjligheter och utmaningar. Genom den digitala plattformen finns det idag stora möjligheter för den kollaborativa affärsmodellen att utvecklas, och man kan göra affärer över hela världen. Det pratas om olika drivkrafter bakom dess framväxt. Privatpersoner blir delaktiga och makten och tilliten förflyttas och blir gemensam, snarare än att ett företag har all kontroll. Det finns också en ökad medvetenhet kring att konsumera mer hållbart idag. En del menar också att den ekonomiska krisen är en av anledningarna till framväxten av den kollaborativa ekonomin.

Trots att nya affärsmodeller växer fram, så är det fortfarande en utmaning att få människor att ta till sig nya sätt att tänka och ändra beteende. Det handlar om att tänka tillgång framför ägande. Om man utgår från Klädoteket så får man tillgång till en stor garderob och byta kläder när man vill. Dock äger man inget och det är ett nytt sätt att förhålla sig till.

Delandet har funnits länge i samhället. Man har helt enkelt bara inte satt ett begrepp på vad det är, eller använt det som företagsform i så stor utsträckning. Vi har exempelvis länge hyrt filmer genom videobutiker. På senare tid har vi också börjat dela på musik genom Spotify. Innan ägde man sin musik och köpte sina skivor, men nu delar vi på en gemensam plattform. Bilar är också något vi delar på genom bilpooler, eller leasar över en längre tid för att sedan byta ut. Så när ni tänker efter finns delande kulturen ibland oss, men det poppar upp fler och fler initiativ inom olika branscher och det har skapats en rörelse och ett intresse för att driva företag som bygger på kollaborativ ekonomi.

Listan kan göras lång med olika typer av verksamheter. Vi har listat några exempel nedan som ni kan spana in, såväl ideella verksamheter som företag:

 

Uber

Uber: https://www.uber.com/sv/

 

airbnb

Airbnb: https://www.airbnb.se/

 

swappis3

Swappis : https://swappis.wordpress.com/

 

Skjutsgruppen

Skjutsgruppen: http://www.skjutsgruppen.nu/

 

grannsaker

Grannsaker: http://grannsaker.se

 

lazooz

La zooz: http://lazooz.org/

 

renttheruway

Rent the Runway: https://www.renttherunway.com/