Efter sex år i samma jackor byter Nationalmuseums frontpersonal om. I ett samarbete med designduon Beskow von Post, får skjortor från vårdsektorn nytt liv genom ett cirkulärt koncept. Tillsammans med överblivna ulltyger från museets publika miljöer har en kollektion designats och sytts till nya arbetskläder.
När Nationalmuseum skulle förnya frontpersonalens slitna arbetskläder uppstod en möjlighet att göra en insats och ta ställning för miljön. Uppdraget gick till designern Susanne Beskow och biologen Caroline von Post, som har lång erfarenhet av att samarbeta med tvätterier för att skapa nya plagg av uttjänta textilier. I det här projektet återanvände de tygbitar från en felproduktion av skjortor, som annars hade kasserats. Museets personal har varit med under hela processen för att säkerställa funktionaliteten och bidra till utformandet.
– Det har varit en stor ära för oss att ta fram Nationalmuseums nya cirkulära arbetsplagg. Uppdraget var fantastiskt spännande eftersom det fanns en stor spännvidd i tygerna som arbetsmaterial. Ihop med småskaliga producenter i landet har vi skapat nya ekosystem för att ta vara på redan producerade resurser. Här blir någons avfall någon annans nya råvara, säger Susanne Beskow, medgrundare och designchef på Beskow von Post.
Kollektion i tre delar
Kollektionen består av tre delar. Den nya skjortjackan är ritad och skuren för att maximera användningen av resttyger, vilket är en utmaning när tygerna inte finns på löpmeter. Det vita bomull/polyestertyget har fått en grå ton med melerad effekt genom färgbad. Färgtonen matchar möbeltyget i gråsvart ull, som museet tillhandahållit för att sy upp västar. Vid en inventering i projektstarten upptäcktes det outnyttjade ulltyget som ursprungligen vävts för sofforna i museets restaurang. Möbeltyget är en jaquardväv från Klässbols Linneväveri i fem olika mönster. Tyget har valkats och filtats sedan manglats i en process för att bli mjukt och följsamt.
Beskow von Post har även designat en väska i samma ulltyg som västen för praktisk förvaring av kommunikationsradion. Knappar från de gamla jackorna återanvänds och får nytt liv i de nya plaggen.
Samarbete med flera småskaliga svenska producenter
Projektet har inneburit samarbeten med småskaliga producenter i Sverige.
- Smålandsband vävde axelband i lin till väskorna och detaljer till knapparna.
- Strumpans Brodyr maskinbroderade museets ordmärke på båda ärmarna.
- Svensk Mönsterform och Textilmaskineriet tog fram mönster, prover och producerade plaggen.
- Sjuhäradsbygdens Färgeri skötte valkning och infärgning av ull.
- Martinson levererade felproducerade skjortor, som M29 Socialt företagscenter dekonstruerade.
Allt är tillverkat och återanvänt lokalt, och kollektionen omfattar cirka 50 plagg.
Ny lag gör återbruksfrågan brännande aktuell
I Sverige slängs det cirka nio kilo textil per person och år. Den 1 januari 2025 blev det olagligt att slänga textil i soporna i Sverige.
Som underlag till Nationalmuseums interna diskussioner om hållbarhet kopplat till textil har en gammal arbetsjacka grävts ner för att förmultna. Under ett halvår grävdes tygresterna upp vid tre tillfällen för att visa hur naturmaterialet, i det här fallet bomull, bryts ner i jorden medan de syntetiska trådarna till slut är det enda som återstår.
– Vi är glada över att kunna visa på hållbara lösningar i vår dagliga arbetsklädsel i mötet med besökarna. Att bidra till mer försvarbara produktionsled genom upcycling ligger helt i vår linje att agera förebildligt och inspirerande. Vi hoppas få många tillfällen att berätta om projektet för besökarna som vi möter, säger Rebecca Grimaldi, chef för försäljning och besöksservice på Nationalmuseum.
