Jag träffar filmaren Lotta Ekelund över en lunch i Hornstull i Stockholm. Lotta och jag har träffats innan. Vi har haft barn på samma förskola. Och så har jag visat Lotta och Karin Bradleys film “Dela är det nya äga” på ett science café om kollaborativ ekonomi. Och det är just därför vi ses idag, för att prata mer om filmen och om kollaborativ ekonomi.
En knäckfråga i den rika delen av världen är hur man kan minska materiell konsumtion och samtidigt behålla god livskvalitet. De senaste åren har intresset ökat för att dela på saker – att ha tillgång till varor eller tjänster snarare än att köpa och äga enskilt – något som brukar beskrivas som kollaborativ konsumtion. Men vad innebär detta? Hur kan det se ut? I Lotta och Karins dokumentärfilm får vi träffa människor som på olika sätt delar på saker och utrymmen i tre olika städer: Malmö, Barcelona och London. Vi träffar också olika experter som beskriver hur kollaborativ konsumtion fungerar och hur detta kan tänkas utvecklas i framtiden.
Hur föddes idén till filmen?
Jag hade länge velat göra en film som på något sätt visar på positiva möjligheter att leva mer hållbart, i förhållande till miljö och klimat. Och när Karin Bradley, som jag kände sedan tidigare, berättade om sin nya forskning kring delningsekonomi/kollaborativ konsumtion, tyckte jag det var ett strålande exempel, och Karin ville gärna jobba med film som ett sätt att nå ut med sin forskning. Så då bestämde vi oss för att göra filmen tillsammans.
När väcktes ditt intresse för miljö?
För längesen, i slutet på 80-talet. Miljörörelsen var mycket stark då och det var en stor drivkraft till att jag vill börja göra film.
Var det svårt att hitta kollaborativa verksamheter i Sverige och övriga Europa?
Karin hade bra koll på vad som hände i Sverige, och där var det Göteborg och Malmö som låg i framkant. Det gör de än. Vi bestämde oss för Malmö för vi tyckte det verkade mest spännande och dynamiskt där, bland annat för att kommunen där gärna stödjer gräsrotsinitiativ. I Europa i övrigt tyckte vi Spanien, och då främst Barcelona, var ett av de mest intressanta platserna. Där har delandet växt explosionsartat sedan deras ekonomiska kris började för några år sedan, och stat och kommun har främjat det. England var spännande på ett annat sätt, för där har många initiativ växt länge och långsammare, ofta utifrån miljötänk. Både i England och Spanien är det vanligt att dela på resurser i alla möjliga grupper och åldrar, medan det i Sverige ännu inte är så utbrett.
Vilket delande från filmen tyckte du bäst om?
Jag tycker mycket om alla exempel i filmen, men Klädbiblioteket skulle passa mig bra om det fanns i Stockholm. Och det engelska Streetbank, där grannar lånar och ger bort saker till varandra. Jag tycker det är ett exempel på delande när det är som bäst – ingen tjänar pengar på det och ingen vill ha något i utbyte, vilket ger så många positiva ringar på vattnet, till exempel tillit och gemenskap i grannskapet.
Vad kan det finnas för problem med delandet?
När det är pengar inblandade kan plattformar växa till enorma företag som rör sig i en gråzon, och utnyttjar ibland brister i lagstiftningen som gör att man kan kringgå både arbetsrätt, konsumentlagstiftning och skatteinbetalning.
Vad skulle du själv kunna tänka dig att dela med andra?
Allt som jag inte använder ofta. Enligt en undersökning som Streetbank gjort använder vi mindre än 10% av våra saker mer än en gång/månad. Det stämmer när jag har sett mig runt i mitt hem.
Till exempel kläder – finkläder, representativa arbetskläder, slips, smycken, skor. Skrivare, scanner, kamera och annan teknik. Bil, cykel, moped, motorcykel. Skidor, skridskor, vandringskängor, skateboard, inlines, surfingbräda, våtdräkt och pilatesboll, Campingutrustning som tält, sovsäck, liggunderlag, campingkök. Grill. Väskor för resa eller fest. Leksaker, spel, symaskin, För fest: Extrastolar, glas, tallrikar, bestick, kaffebryggare, serveringsfat o skålar, termosar och sådant. Maskiner till köket, som pastamaskin, juice-press, bakmaskin. Verktyg, stege, gräsklippare, kratta, andra trädgårdsredskap. Men viktigt är att det är lättillgängligt!
Vad skulle du inte kunna tänka dig att dela med andra?
Det som jag använder dagligen, och en del favoritkläder.
Var kan man se filmen?
Filmen finns i två versioner. Den ena är ”Delandets ekonomi” som är 27 min och är tänkt för skolor, och den distribueras gratis av UR. Den andra är ”Dela är det nya äga” och den är 23 min och med delvis annat innehåll, som vi sprider fritt genom vår sida som ni hittar här.
Till sist, vad händer 2016?
Jag vet inte riktigt. Jag klipper andras filmer. Och jag funderar på en eventuell fortsättning. Finns mycket att berätta om roliga möjligheter till mer hållbar livsstil. Det behöver inte vara trist att ”ställa om”, utan tvärtom kan det bli ett roligare sätt att leva – mer kreativt och mer gemenskap.
Här hittar du fler av the waves intervjuer.
Text: Helena Johnzon Dahl
Foto: Lotta Ekelunds arkiv
