När en ska börja odla på en yta som är helt igenvuxen är det lätt att tappa modet. Det kan kännas som ett övermäktigt arbete att vända ner grässvålen på en stor yta och sedan rensa jorden från kvickrot, åkervinda och kirskål.
En del nybörjarodlare tror att lösningen finns i affären och öser ut köpejord ovanpå den igenvuxna ytan. Och det kanske kan verka som en smart quickfix, men att köpa jord till en plats där det redan finns är dumt ur både miljö- och odlingssynpunkt. För det går – med få undantag som bekräftar regeln – att få till en jord som är oändligt mycket bättre att odla i än köpejord genom att jobba med den ”riktiga” jorden. I den finns redan massor med hjälpsamt mikroliv och den bygger på lera och sand. ”Köpejord” däremot, är i princip steril och brukar till stor del bestå av torv (många trädgårdsmästare och odlare vill inte ens kalla den för jord) – den utarmas ofta på en säsong, och många fastnar i en ond cirkel där de – istället för att mata sin odlingsjord med organiskt material som gräsklipp, löv och kompost – ständigt fyller på med ännu mer köpejord.
Det finns massor att säga om detta och vi skriver mycket mer om jord i vår bok Spenat i stan – för att jobba med jorden är ju till stor del vad odling handlar om – men kort sagt: Att köpa jord till en plats där det redan finns går alltså bort.
Tricket
Så hur gör då vi när vi inte har tid och ork att gräva och rensa en igenvuxen jord? (vi har nämnt det tidigare här på bloggen och skriver även om det i vår bok, men det är värt att upprepa tills typ varenda odlare känner till det).
Jo, det absolut bästa (om en inte råkar ha grisar som kan hjälpa till att bereda marken) tycker vi är att ta hjälp av grödor som klarar att konkurrera med ogräset och som dessutom ger skörd under tiden. Den allra bästa vännen heter i sammanhanget potatis. Den hjälpte oss förra året när vi anlade nya odlingar på landet i Dalsland, och den hjälper oss nu på den helt igenvuxna odlingslott som vi fått i Göteborg.
Det minst arbetskrävande sättet är att täckodla potatisen ovanpå grässvålen. Det vill säga att placera ut sättpotatisen på marken, gräva upp lite jord och lägga en liten hög på varje knöl, och sedan täcka alltihop med ett tjockt lager organiskt material, som hö, lövkompost eller gräsklipp. Om det är mycket ogräs på platsen kan det även vara bra att täcka ytan mellan potatisarna med tidningar innan en lägger på täckmaterialet. Beroende på hur hårt packad jorden är, hur mycket ogräs som fanns från början och hur snabbt det täckmaterial som använts bryts ner kan en behöva odla på samma sätt några år i rad innan det lager av jorden som är uppluckrat blir tillräckligt djupt att odla annat i. Men på mellan en och några säsonger kommer en på detta sätt att få en bearbetad jordbädd.
Om en är mer otålig men har ork att jobba lite mer rekommenderar vi att vända ner grässvålen innan en sätter potatisen och täcker den på samma sätt som ovan. Bäst är om en kan gräva på hösten, men det funkar också att göra det på våren just innan en sätter ut potatisen. Efter att ha täckodlat ovanpå tuvorna en säsong brukar de ha brutits ner så pass att det nästa år går att odla något annat – vi brukar satsa på bondbönor vilka även de är bra på att konkurrera med ogräs och dessutom fixerar kväve från luften som blir ett näringstillskott för det som odlas säsongen därpå.
För den som har gott om nedbruten kompost, brunnen stallgödsel eller liknande finns också ett tredje sätt att anlägga en bädd och bli av med ogräs med hjälp av potatis. Genom att en täcker hela ytan med wellpapp eller ett tjockt lager tidningar och sedan lägger på ett lager kompost i vilken sättpotatisarna petas ner, och slutligen täcker alltihop med organiskt material, kan en effektivt kväva ogräset och samtidigt bygga en upphöjd bädd med lucker jord.
Om du inte redan satt potatis men vill ha det i år…
… skynda på – oavsett om det är för att anlägga nya bäddar eller ”bara” för själva potatisens skull. Så här sent på våren skulle vi satsa på tidiga eller medeltidiga sorter för att de ska hinna bli klara (färskpotatis till midsommar är nog kört om du inte satte förgrodda potäter redan för några veckor sedan).
Vi har satt ganska mycket potatis i år, både på vår nya odlingslott och på landet i Dalsland. Vi brukar spara så vi har att sätta av vår egenodlade, och kompletterar ibland med köpt ekologisk sättpotatis. Till exempel Larsviken har några olika sorter som är eko om en behöver införskaffa – denna säsong har vi bland annat satt deras Maria och Casablanca och de sorterna borde hinna bli klara om en sätter dem inom den närmsta tiden. Men det tar ju några dagar med postgången så beställ i så fall direkt och sätt dem snarast när de kommer.
//Anna och Olof
Mer om hur du jobbar med jorden skriver vi här.
Hej! Kanske en dum fråga, men i stycket om att vända upp och ned på och sätta potatisen på grässvålen skriver ni att detta bäst sker på hösten. Menar ni momentet att vända upp och ned på grässvålen eller att även sätta potatisen redan på hösten?
Hej! Ja det var ju väldigt otydligt formulerat, så tack för att du frågar. Nu har vi förtydligat i texten. Vi menar alltså att en gärna ska gräva på hösten, men potatisen ska alltid sättas på våren. Skulle nog iofs kunna funka att sätta den på hösten också, men det har vi aldrig testat så kan inte lova något 🙂
Allt gott,
Anna och Olof