Medan bondbönan är vår basböna som vi odlat mycket av under alla år, ser vi andra bönor lite mer som en bonus som vi odlar i mindre omfattning och i mån av tid. Inte för att till exempel brytbönor eller skärbönor brukar vara direkt svårodlade, men när det kommer till att vara lättskött är det svårt att konkurrera med bondbönan som i princip klarar sig helt själv. Något som är tacksamt för oss som ibland åker bort under sommaren. Vi älskar dock bönor av alla de slag, och eftersom det är en så stor och viktig del av vad vi äter känns det roligt när vi hinner odla även andra sorts bönor. De blir då ett lite extra lyxigt komplement till bondbönorna och de olika typer av kokbönor som vi köper i affären.
Denna sommar har vi förutom bondbönor odlat brytbönan ’Maxibel’, vaxbönan ’Rocquencourt’ och purpurbönan ’Purple Queen’. Alla tre buskbönor eftersom vi insåg att vi inte skulle hinna fixa växtstöd (vi föredrar annars störbönor eftersom vi tycker att de ger högre avkastning i förhållande till använd markyta). Av dessa är vaxbönan vår smakmässiga favorit (är generellt väldigt förtjusta i just vaxbönor) medan vi tycker att purpurbönans största kvalitet är dess violätta färg. Inte för att den inte är god, men den smakar mindre än både vaxbönor och den gröna Maxibel. Den förlorar också sin lila färg när den kokas – då blir den istället grön med en tråkig gråaktig ton. Hur som helst är den snygg i landen – även blommorna är purpurfärgade.
Och oavsett inbördes ordning i vår smakranking ser vi dem alla som delikatesser som förtjänar en huvudroll på tallriken. Vi äter dem gärna lätt kokta med enbart olja, lite salt, och eventuellt en bit bröd, alternativt tillsammans med andra primörer som färskpotatis och morötter. Dock har skörden av dem varit så pass bra att det även räckt till att ibland låta dem ingå i en caponata.
//Anna och Olof
