Lök – årets skörd, lagring och odlingstips

Vi äter lök i näst intill varje måltid, och i år har vi odlat tre sorters schalottenlök, massor av gul lök, och sex sorters vitlök. Tack vare att dessa löktyper brukar kunna lagras i rumstemperatur (om en undviker misstaget vi berättar om nedan) tycker vi att de hör till de grödor som är lättast att bli självförsörjande på. Det går helt enkelt smidigt att förvara så pass mycket att det räcker hela hösten, vintern och våren, även när en som vi är storkonsumenter.

Här kommer våra bästa lökodlingstips…

Matlök/kepalök (vanlig gul, röd- och silverlök)

  • Om du odlar lök från frö så ställ plantorna på en plats som är sval och så ljus som möjligt så snart fröna har grott. Och var försiktig med vattningen – plantorna kan lätt ruttna och klarar inte angrepp från sorgmyggor som lockas till fuktig jord. Själva har vi oftast köpt färdig ekologisk sättlök eftersom vi inte har tillgång till någon sval och ljus plats.
  • Sätt löken riktigt tidigt. I år testade vi att sätta i omgångar veckovis under två månaders tid, och fick överlägset bäst skörd av de vi satte först (närmare bestämt den 16:e mars, men hur tidigt de kan sättas beror förstås på var en bor). En tidig start gör också att löken hinner växa till sig lite innan sniglarna vaknar (de älskar späd lökblast). Nackdelen med att sätta tidigt är att löken kan triggas att gå i blom om det är kallt i början, vilket gör att skörden uteblir. Därav nästa råd…
  • Välj en sort som inte så lätt går i stock (börjar blomma). Och om du inte sår från frö så välj helst också värmebehandlad sättlök (vilket även det minskar risken för stocklöpning).
  • Något som brukar rekommenderas är att odla lök i mullrik och lucker jord, men enligt vår erfarenhet funkar lerjord fint det med – vi brukade få bra skördar även i den tunga lerjord vi hade på vår tidigare odlingslott i Stockholm.
  • Undvik att låta jorden torka ut alltför mycket. Dock bör den inte heller vara blöt under lång tid – då kan löken ruttna – så försök att göra väldränerade, gärna upphöjda, bäddar där vattnet kan rinna bort under regniga perioder. Ett täcke av gräsklipp minskar avdunstningen och hjälper till att hålla jorden lagom fuktig.
  • Gödsla inte för mycket! För mycket kväve kan försämra lagringsdugligheten och ge löken dålig smak. Ett decimetertjock lager gräsklipp när blasten blivit omkring 15 centimeter ger all näring som behövs.

Just att lagringsdugligheten på lök kan bli sämre om det är för kväverikt har vi själva fått uppleva i år, när vi odlat vår gula lök på en nyanlagd odling där bäddarna bestod av stora mängder kogödsel (har ju ännu inte berättat om denna nya odlingsplats här på bloggen men ett inlägg om den kommer…). Kunde inte motstå att tacka ja till erbjudandet att odla där eftersom vi gillade platsen och läget i staden, trots att vi själva (av flera anledningar) var skeptiska till anläggningsmetoden och mängden gödsel (vi brukar som bekant bara använda kompost och grönmassa). Hur som helst har den gula lök vi odlat där hållit sig mycket sämre än vad vi är vana vid, både från odlingslotten här i Gbg och från den vi hade i Sthlm. En del av lökskörden har redan blivit mjuk, och vi har fått ”rädda” många lökar genom att lägga in i ättikslag. Som tur är odlade vi sådana mängder av gul lök i år, att om bara en del av den är lagringsduglig har vi ändå så att vi klarar oss hela året. Men det som vanligtvis är en sådan stor fördel med lök är ju som sagt att den brukar gå att  lagra i rumstemperatur, och i fortsättningen kommer vi definitivt att vara mer noga med att låta löken slippa för mycket kväve (kan förstås inte veta säkert att det är just därför som vi haft problem med hållbarheten i år, men att hållbarheten på lök kan påverkas negativt av stora mängder kväve är väl känt).

Schalottenlök/potatislök

Ett alternativ till gul lök är schalottenlök, eller potatislök som de gamla svenska sorterna kallas. Lökarna blir förvisso mycket mindre än vanlig matlök, men varje sättlök ger istället flera lökar att skörda. En stor fördel är att en inte behöver köpa ny sättlök varje år då en del av skörden kan sparas och användas som utsäde följande säsong.

  • När det gäller schalottenlök instämmer vi i den gängse rekommendationen att mullrik jord är det bästa. När vi odlade schalotten i lerjorden på Stockholmslotten blev lökarna pyttesmå.
  • Även till schalottenlök rekommenderar vi ett täcke av gräsklipp för att hålla jorden lagom fuktig.

I år odlade vi en hel schalotten-anakonda…

Vitlök

Precis som schalottenlök är vitlök kul ur ett självhushållarperspektiv på så sätt att en slipper köpa nytt utsäde varje år. När en hittat en sort en gillar är det bara att ta klyftor från skörden och sätta ut till nästa säsong.

  • Sätt ut klyftorna sent på hösten, men inte för sent. Vi har visserligen lyckats med utsättning ända från september fram till jul, men allra bäst har det blivit någonstans mitt emellan – typ slutet av oktober/början av november. Däremot gick det inget vidare för den sort som vi i år provade att sätta i mars (vi hade fått tag i en sort som enligt återförsäljaren skulle gå att sätta även på våren). De lökarna hann inte bilda klyftor innan blasten började vissna.
  • Se till att det finns näring i jorden från början – täck gärna med ett tjockt lager gräsklipp redan på hösten (det täcket måste dock lyftas bort tidigt på våren så att det inte hindrar blasten från att växa upp). Lägg sedan på ytterligare ett lager gräsklipp när blasten blivit minst 15 cm (vitlök kräver mer näring än gul lök).
  • Vänta inte för länge med att skörda. Om blasten hinner vissna helt brukar också skalet på vitlöken brytas ner, vilket försämrar lagringsdugligheten.

Lökblast

I början av säsongen när vi skördar färsk lök äter vi såklart även blasten – i sallader, i wok och som färsk krydda. När blasten sedan lagt sig och det är dags att skörda den lök som ska lagras brukar vi ta vara på den blast som fortfarande ser fräsch ut och kompostera den som blivit gul. Blast som vi inte hunnit äta färsk har vi torkat eller fryst – den frysta använder vi som purjo.

En får förstås inte heller glömma perenna lökar som piplök och gräslök – även de tacksamma ur ett självhushållningsperspektiv eftersom de står sig i landen en stor del av året. Eller för den delen den vilda ramslöken och kajplöken…

//Anna och Olof

Mer om lök och lökodling:

Skörda dubbelt
Soppa för alla säsonger
Vitlök – startskottet för odlingsåret 2019
Vitlöksskörden 2017

3 Comments

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *