Nu har vi öppnat en av våra allra första egenodlade nakenfröpumpor. En typ av pumpa som, till skillnad från andra pumpor, har “nakna” kärnor och därför brukar odlas just för kärnornas skull (vanligtvis brukar ju pumpakärnor ha hårda skal). Kändes högtidligt, eftersom vi provat att odla nakenfröpumpa ett par gånger tidigare (då med sortrena fröer från fröfirma) och inte ens fått dem att gro – snopet, då den odlas precis som pumpa brukar, och vi vanligtvis tycker att pumpa är en lättodlad gröda. Hade väl därför inte några jättestora förhoppningar när vi i våras sådde några av de pumpafrön som vi, i brist på egenodlade, köpt från mataffären för att äta. Men i höstas fick vi skörda fyra fina nakenfröpumpor, eller oljefröpumpor som de också kallas.
De har sedan fått vänta hemma i kökshyllan för att kärnorna därinne ska få ordentligt med tid på sig att mogna, och det var med spänning som vi nu satte kniven i den första. Kan inte säga att det var någon jättemängd fröer som gömde sig däri, men var ändå som den finaste present, och definitvt uppmuntran nog att fortsätta odla nakenfröpumpa i år.
Fruktkött blev det dessutom desto mer av, och känns bra att kunna ta tillvara även det som mat, vilket inte görs (i alla fall inte som regel) när pumpafrön odlas kommersiellt i stor skala. Hittills har vi satt det på syrning och gjort chutney. Har hunnit provsmaka den senare, och den blev riktigt god, trots att denna sorts pumpa kanske inte brukar rekommenderas att odla just för fruktköttets skull. Duger säkert bra även för att dryga ut tomatsåser och linsgrytor.
//Anna och Olof
