I vårt senaste avsnitt av Odlarna berättar trädgårdsmästaren och trädbeskäraren Jessica Karlsson att hon tar hjälp av volontärer för att sköta sina grönsaksland, då hon själv ofta har så fullt upp med arbete i andras trädgårdar att hon har svårt att hinna med sin egen. Volontärarbetarna får mat, husrum och odlingskunskaper, och såväl Jessica och hennes familj som volontärerna får möjlighet att lära känna människor från en rad olika platser i världen.
Detta påminde oss om att vi ju faktiskt utlovat ett inlägg om när vi själva wwoofade på La Palma förra vintern – så nu så, här kommer det sent omsider…
Begreppet WWOOF, World Wide Opportunities on Organic Farms, har sina rötter i 1970-talets England och att ”wwoofa” innebär att delta i arbetet på en ekologisk gård i utbyte mot mat, sovplats och odlingserfarenheter. Idag finns flera organisationer som förmedlar kontakt mellan gårdar och volontärer och wwoof-gårdar finns över hela världen.
Alltifrån någon dag till flera månader kan en wwoofa och hur arbetsschemat ser ut varierar mellan olika gårdar. Där vi var gällde sex timmar per dag uppdelat på två pass, med en längre rast under eftermiddagarna och två dagars ledigt per vecka. Till arbetsuppgifterna hörde bland annat att ta hand om hästar, höns och odlingar.
Vilken typ av boende som ingår när en arbetar som volontär varierar såklart. Volontärerna hos vår Odlarna-medverkande Jessica Karlsson sov i världens mysigaste 1600-talstorp, men om en vill testa att wwoofa är det bra att räkna med att boendet kan vara lite hur som helst. På gården där vi bodde var det till exempel (när vi var där) ett 15-tal personer som delade på en toalett och dusch, och vatten var en bristvara. En nyttig erfarenhet för oss som är betydligt mer bekväma av oss än vi skulle vilja. Dock är det ju ingen jätteutmaning att klara sig utan sina älskade dagliga duschar när en är mitt i ett paradislandskap där en kan bada i havet och stjärnhimlen är den mest magiska en någonsin sett.
Eftersom vi dagarna efter våra volontärdagar hade hyrt ett av rummen som fanns till uthyrning på gården (vi skulle även göra ett reportage om wwoofing för en tidning och behövde ha tid utan gårdsarbete för att fota och intervjua de andra volontärerna) och det rummet var ledigt även när vi själva wwoofade, så blev vi dessutom bortskämda med eget rum under hela vår vistelse. Lite fusk, för ”The wwoofers house” var annars ett uthus bestående av ett rum med åtta bäddar som kallades för skjulet. Värdfamiljen – som för 27 år sedan lämnat de svenska vintrarna bakom sig för La Palma och möjligheten att kunna odla året om – levde med i princip samma standard som sina wwoofare – de delade både badrummet/toaletten och det kombinerade allrummet/köket med oss volontärer (det enda som de hade privat var ett varsitt sovrum).
Sammanfattningsvis vill vi verkligen rekommendera wwoofing om du ska på resa och är intresserad av ekologi och odling samt vill lära känna både platsen du besöker och människor från olika platser i världen. Längtade så otroligt mycket tillbaka nu när vi gick igenom bilderna från förra februari på La Palma och många dagar under denna vinter i Sverige har vi önskat att vi vore där istället. Utöver nya erfarenheter av hur det kan vara att odla i ett annat klimat än det vi är vana vid, fick vi en massa roliga minnen, nya kompisar och något så fantastiskt som en ny nära vän.
Gården där vi wwoofade ligger på La Palmas västsida, 700 meter över havet på en bergssluttning med utsikt över Atlanten. Behöver kanske inte sägas att det är en magisk plats. “The wwoofers house” är det närmsta huset med gröna fönsterluckor.
Första dagen på gården korsades våra vägar med vår underbara vän Linnéa.
I volontärernas sysslor ingick att sköta hästarna – rykta, motionera och ta dem på grönbete, samt samla färskt foder till dem i bergssluttningarna. Johanna (t.h.) hade wwoofat på gården i över ett halvår.
Flera av volontärerna, som Nina och Roberta, var hästvana och hade bland annat lockats till denna gård för att få rida i bergen…
…medan andra, som Olof, blev kvitt sin tidigare hästrädsla.
La Palma har ett perfekt odlingsklimat med en dagstemperatur som brukar ligga över 20 grader året om. Här trivs det mesta en kan drömma om att odla…
…som papaya…
….mandel…
…. och cherimoya, en söt och krämig frukt som vi smakade för första gången på gården.
Hönorna bodde i en bergsgrotta och när det inte fanns nya sådder att picka i sig gick de fritt på dagarna. Olof, som ibland önskar sig hönor, var såklart lycklig när han fick hänga med hönsen och byta gårdens matrester mot ägg.
När vi wwoofade var det så många volontärer på gården att det fanns händer till det lilla extra, som att bygga mur.
La Palma är helt klart en ö att bli förälskad i – den har undkommit de galna turistorter som finns på andra Kanarieöar men har lika galet vacker natur…
…grottbostäder finns det gott om (vem blir inte sugen på ett eget kryp-in med solceller precis vid Atlanten?)…
…och berg ovan molnen.
Men vill du inte resa långt är det säkert givande att volontärarbeta på ekologisk gård även på närmare håll, som i Sverige.
På följande sidor kan du läsa mer om Wwoofing och hitta till olika länders WWOOF-sidor där du som medlem får kontaktuppgifter till gårdar:
wwoof.net
wwoofinternational.org
wwoofindependents.org
Jessica Karlssons volontärer kom från en annan organisation som heter Workaway, och som också kan vara värd att kolla upp.
//Anna och Olof
Mer om vårt besök på La Palma kan du läsa här:
Klimatovänlig njutning
Fruktstund
Trädgård till låns
Samlarmani
