För ett par veckor sedan skördade vi vitlöken från det nya landet som vi anlade hos föräldrarna/svärföräldrarna i Dalsland i julas. Lökarna blev något mindre än de vi odlat fram tidigare år på lotten i Stockholm – kanske fick de en sämre start av att vi satte dem så mycket senare än vanligt. Eller också gillar vitlök helt enkelt den mineralrika lerjorden vi hade i Stockholm bättre än den sandblandade mulljord vi odlat i nu. Hur som helst blev det så pass många att vi nog har till vårt årsbehov av vitlök ändå. Och om inte har vi fortfarande kvar av vitlökspulvret vi gjorde förra året, då 2016 års skörd räckt fram till nu. I alla fall satsar vi nog på att återgå till att sätta vitlöken tidigare på hösten igen för att se om det påverkar storleken.
Fyra olika sorter hade vi satt denna gång, varav två med okänt namn från eget utsäde, en från köpt sättlök (Casablanca) och till sist en köpt från mataffären (som vi tog från Annas föräldrars skafferi för att fylla de sista raderna). De två egna sorterna gick absolut bäst så de får hänga med även i fortsättningen, och i övrigt provar vi kanske någon ny sort nästa säsong – det känns alltid som en trygghet att odla några olika ifall en sort skulle misslyckas helt. Kul i alla fall att vårt egna utsäde ”vinner” mot det köpta.
I vanlig ordning flätade vi vitlökarna för förvaring, och nu ligger de på en bricka på vårt köksbord i väntan på att bli upphängda på väggen. Vitlök ska aldrig förvaras kallt utan håller sig absolut bäst i rumstemperatur. Enda gången det passar bättre att förvara vitlök i kylskåpet är om den redan råkat bli nedkyld – tar en då fram den i rumsvärmen kommer den tro att det är vår och börja växa. Men får de bara hänga varmt och torrt hela tiden håller de sig utan problem fina uppemot ett år.
Se även:
Odling i juletid – ny vitlöksbädd
Vintergröna vitlökar
Vitlökspulver
2 Comments